Riksbanken fortsätter den senaste tidens räntehöjningar. På onsdagen meddelade direktionen att den höjer styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent.  

− Riksbanken överraskar inte. Räntehöjningen ligger på den förväntade nivån. Signalvärdet om att prisökningstakten ska ner till inflationsmålet är så tydligt som det kan bli, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. Johan_Grip_rund.jpg

Riksbankschef Erik Thedéen betonade under onsdagens pressträff om räntebeskedet att inflationen fortfarande är alldeles för hög och att den realekonomiska utvecklingen uppvisat starkare signaler än vad många förutspått, vilket minskar oron för att höjningen med 0,5 procentenheter ska kyla av ekonomin för mycket. 

Räntehöjningen börjar tillämpas den 3 maj, eftersom räntebesluten alltid genomförs med fördröjning. I realiteten är dock penningpolitik lika mycket psykologi som ekonomi, så alla aktörer börjar direkt anpassa sig till den nya verkligheten. Det betyder dock inte att räntevapnet slår med full kraft på en gång.  

− Räntehöjningar tar tid att verka genom allas lån- och sparbeslut som till slut ska påverka prisökningstakten. Just sparbesluten tycker jag får alldeles för lite uppmärksamhet. Det är som att perioden med låg ränta gjorde att en hel generation aldrig fick lära sig att det kan löna sig att spara, säger Johan Grip.