På onsdagskvällen meddelade Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson att hon avgår som statsminister. Då stod det klart att valkvällens knappa övervikt för Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna består.

Av de fyra partierna är det endast Sverigedemokraterna som blev större än i förra riksdagsvalet. Det är även det största partiet av de fyra. Trots det har moderatledaren Ulf Kristersson rollen som den reella oppositionsledaren. I en kommentar på sitt Instagramkonto sade han på onsdagskvällen att han nu påbörjar arbetet med att bilda en ny, handlingskraftig regering.

Så vad händer nu?

Magdalena Andersson avgår

Formellt avgår Magdalena Andersson genom att på torsdagen lämna in sin avgångsansökan hos talman Andreas Norlén. Det kallas för entledigande. När en statsminister avgår så avgår samtidigt hela regeringen.

Övergångsregering 

Efter entledigandet leder Magdalena Andersson en övergångsregering fram till dess att en ny regering tillträder. Det som formellt skiljer en övergångsregering från en vanlig är att den inte får utlysa extra val. Men enligt praxis fattar en övergångsregering bara beslut i löpande ärenden. Det vill säga den tar inte nya politiska initiativ.

Talmansrunda 

Det är riksdagens talman som leder arbetet med att ta fram en ny regering. Andreas Norlén kallar partiledarna till samtal. När han stämt av läget med alla partiledare ger han ett sonderingsuppdrag till en eller flera av dem. Det betyder att partiledaren får i uppdrag att undersöka möjligheterna att bilda en regering som kan få stöd i riksdagen. Av allt att döma är det Ulf Kristersson som får det uppdraget först.

Talmannen presenterar förslag till statsminister

När partiledarna slutfört sina sonderingsuppdrag och berättat för talmannen vad de lett fram till lägger talmannen fram sitt förslag till ny statsminister. Samtidigt berättar talmannen vilka partier som ska ingå i den regering som föreslås. För Ulf Kristersson är uppgiften att övertyga talmannen om att han har ett stabilt regeringsunderlag även om inte alla fyra partier kommer att ingå i regeringen.

Den tidigaste dagen talmannen kan presentera förslaget till statsminister för riksdagen är den 27 september, då riksdagen samlas för det nya riksmötet.

Riksdagen röstar om statsminister

Senast den fjärde dagen efter den dag då talmannen lagt fram sitt förslag till statsminister ska riksdagen rösta om det. Det är den 1 oktober om talmannen lägger ett förslag den 27 september. Den föreslagna statsministern väljs om inte fler än hälften av riksdagens ledamöter, det vill säga minst 175, röstar mot förslaget. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna har tillsammans 176 mandat. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet har tillsammans 173 mandat.

Om den föreslagna statsministern inte godkänns av riksdagen blir det en ny talmansrunda. Talmannen har fyra försök på sig att få en statsminister godkänd. Om det inte går ska extra val hållas inom tre månader.  

Vilken talman?

Talmannen och de tre vice talmännen väljs för en mandatperiod i taget. Moderaten Anderas Norlén är talman sedan 2018. Den 26 september hålls det nya talmansvalet i riksdagen. Det är partigrupperna i riksdagen som nominerar kandidater till de olika talmansposterna. Talmannen kan inte avsättas av riksdagen under mandatperioden. Det finns inga lagregler som styr vilket parti talmannen ska väljas från. Det kan alltså vara en annan talman än Andreas Norlén som tar över uppdraget och får i uppgift att föreslå statsminister. 

Regeringsskifte

Formellt sker regeringsskiftet i samband med ett regeringssamträde där statschefen, det vill säga kungen, är ordförande. Vid denna konselj redogör talmannen för sitt förslag och riksdagens beslut. Sedan konstaterar statschefen att regeringsskiftet har ägt rum.