Kommer du ihåg försommarens första dagar? Då när solen började värma på allvar igen. En av de där dagarna satte jag mig ner tillsammans med Svenskt Näringslivs regionchef för att planera valrörelsens debatter. Vi gick igenom vilka frågor vi borde ställa till riksdagskandidaterna på andra sidan sommaren. Då och där, i vårt elområde 3, kändes inte elförsörjningen och elpriserna som en brännande fråga.

Sedan svepte semestern in över landet och nyhetsrapporteringen blev rena skräcken. Trots sommarväder skenade elpriserna. I augusti hade de stigit till rekordhöga nivåer. Företagare i bransch efter bransch såg med stigande panik hur elnotan svällde till groteska proportioner.

Overkligt höga kostnader

Bagerier lade planer på att anställa i malpåse. Pengarna åts nu upp av stigande priser på ägg, mjöl och kaffe. För att inte tala om kostnaden för att ha bakugnarna i gång. Många industrier upplevde rent overkliga kostnader för elen; industrier som är hörnstenar i svensk ekonomi och som har många småföretag som underleverantörer.

Nu var det dags för oss i regionen att skicka ut inbjudningarna till valdebatterna. Gissa om elen var på allas läppar. Folk ville veta om vi tänkte ta upp elpriserna. Så blev det också. Fast frågan är om så många blir klokare av det.

Partiföreträdarna fastnar i resonemang om vems fel det är att vi sitter i eländet. Ja, det är en lång radda av olyckliga politiska omständigheter som tagit oss hit, men vem som sade vad för tio år sedan betalar inte pizzabagarens eller tomatodlarens elräkning i morgon. När företaget blöder pengar vill man veta vad politikerna vill göra för att säkra energiförsörjningen på kort och lång sikt.

Glöm varför, fokusera på hur

Det är inte bara historieskrivningen som spretar. Debatten blir ofta en kamp om vilken världsbild som är sann. Har vi elöverskott eller underskott? Varför inte bara konstatera att vi har både och? Det beror på var i landet och när man tittar. I elområde 1 och 2, Luleå- och Sundsvallsområdet, väntas det finnas överskott på el i vinter. De kan de tacka vattenkraften för, men även lägre efterfrågan än i elområdena 3 och 4: Stockholm och Malmö.

Sveriges fyra elområdena sitter ihop, men för att kunna överföra el mellan dem måste det finnas tillgänglig nätkapacitet och det gör det inte jämt. Stamnätets kapacitetsbrist orsakade exempelvis ett stopp för större investeringar i vind- och solkraft i Värmland häromåret.

Vilka svar får då företagare från politikerna som kandiderar till riksdagen? Ett vanligt besked är att företagen behöver energieffektivisera. Men när elräkningarna är skyhöga blir det allt mindre pengar kvar till sådana investeringar. Det blir inte heller lätt att ställa om till eldrivna bilar och lastbilar när företagets produktionskostnader blir högre än de priser det kan ta ut.

Ohållbar situation

Det säger sig självt att det inte är hållbart. Därför krävs en lösning på den akuta krisen här och nu.

Min uppmaning till Sveriges riksdagspolitiker är att lägga historieskrivningen åt sidan, kavla upp ärmarna och kom överens om en lösning. Gör det nu!