Kärt barn har många namn, sägs det. Entreprenörsskatt, fåmansföretagsskatt, ägarskatt, klyvningsregler – alla är de namn på 3:12-reglerna, alltså regelverket i inkomstskattelagen (kapitel 56–57) som styr hur ägare som är verksamma i sina egna bolag ska beskattas för överskottet. Regelverkets utformning påverkar drivkrafterna att starta och leda sådana företag – och därmed stor del av ekonomin, i synnerhet som dessa företag varit en viktig motor för jobbskapande de senaste decennierna. 700 000 jobb har skapats av dessa ägarledda företag sedan början av 2000-talet.

Regelverk under attack

Samtidigt har regelverket varit alltmer under attack de senaste åren, främst från vänster. Detta illustrerades av svårigheten för partierna som ingick Januariavtalet att enas om inriktningen för en utredning för förenkling av regelverket. Centerpartiet och Liberalerna identifierar att fåmansföretagen behöver bra skattevillkor och att stora förändringar av reglerna inte är gynnsamt för de företagare som har byggt upp och investerat i sina företag med kalkyler framåt. Vänsterpartiet, LO och delar av socialdemokratin tycker tvärtom att det är orättvist att delägare inte blir lönebeskattade för allt överskott som tas ur bolaget.

Förändring av 3:12-reglerna kan göras på olika sätt. Det går att ändra betydelsen av vissa centrala begrepp, som utomståenderegeln eller den utvidgade fåmansföretagsdefinitionen, utan några egentliga budgeteffekter. Likaså går det att sänka skatten för fåmansföretagare genom att till exempel justera taket i förenklingsregeln (vilket Företagarna har föreslagit) utan att ändra själva skattesatsen. Omvänt går det förstås att göra reglerna ”snålare” utan att höja skattesatsen – i någon mån var det effekten av de förändringar som genomfördes 2014 – men kritikerna från vänster brukar nästan alltid vilja höja själva skattesatsen på utdelningar inom gränsbeloppet.

Partiernas ståndpunkter om 3:12

Inför valet illustreras skillnaderna i syn på 3:12-reglerna mellan de olika partierna.

Liberalerna vill sänka skatten för fåmansföretag, och har lagt konkret förslag om att höja taket i förenklingsregeln, från dagens 2,75 inkomstbasbelopp till 4.

Moderaterna, Centerpartiet och Sverigedemokraterna vill också sänka skatten men har inte presenterat konkreta förslag.

Kristdemokraterna uppger att de vill lämna regelverket oförändrat.

Vänsterpartiet vill öka skattesatsen för utdelningar och överlag skärpa 3:12-reglerna.

Miljöpartiet har angett att partiet vill skärpa 3:12-reglerna genom att begränsa möjligheten till utdelningar av ”mångmiljonbelopp”. Dock uppger partiets ekonomisk-politiska talesperson Janine Alm Ericson i en intervju i Dagens Industri att 3:12-reglerna bör lämnas oförändrade. Exakt var MP står är således oklart.

Minst tydligt besked har Socialdemokraterna gett. I våras tillsattes en utredning av regeringen som ska se över regelverket fram till november 2023. Direktiven till utredningen är tydliga med att fåmansföretag skapar jobb och innovationer och att regelverket är viktigt för drivkrafterna. Å andra sidan uttryckte Magdalena Andersson i SVT:s utfrågning tidigare i augusti att hon vill gå fram med det förslag som stoppades i riksdagen 2017, som skulle inneburit skattehöjning för alla 3:12-företagares utdelning (dock modifierade statsministern det efter följdfrågor, motsägelsefullt nog, till att skatten bara ska höjas för dem som ”plockar ut stora belopp”. Samtidigt vägrade finansminister Mikael Damberg att i Dagens Industris utfrågning förra veckan svara på vad partiet vill göra med skatten på 3:12-företagare.

Svårt nå enighet

Om Magdalena Andersson avser, som har antytts, att ha både Vänsterpartiet och Centerpartiet som stödpartier för sin budget, kommer det bli svårt att nå enighet om 3:12-politiken. En formulering i Centerns valmanifest antydde att partiet kanske skulle släppa igenom höjd skatt på 3:12-företagare, men ekonomisk-politiske talespersonen Martin Ådahl klargjorde i Dagens Industri, liksom partiledaren Annie Lööf på Twitter, att Centern inte kommer stödja höjd skatt i 3:12-reglerna.

Denna till synes tekniska skattefråga, som i realiteten ligger precis i skärningspunkten av skattepolitiken, ser ut att fortsätta vara en het potatis.