Bevare oss från receptet som gör EU till en russinkaka
Häromveckan nådde Europeiska rådet – representanterna för medlemsländernas regeringar – och Europaparlamentet en överenskommelse om det direktiv om jämställda bolagsstyrelser. Bakgrunden är ett direktiv som EU-kommissionen lade fram redan 2012.
Direktivet innebär att minst 40 procent av de externa styrelseledamöterna, eller 33 procent av samtliga representanter, där till exempel vd kan ingå, ska vara av det underrepresenterade könet i börsnoterade bolag. Om ett bolag inte lever upp till den nivån och det finns två likvärdigt kvalificerade personer för en styrelsepost ska den gå till den som tillhör det underrepresenterade könet – i praktiken vara kvinna. Regeln ska börja gälla vid halvårsskiftet 2026.
− Direktivet Women on Board är ett exempel på frågor som inte EU bör besluta om. Politikerna måste kunna lita på att företagen själva förstår vilka som är mest lämpade att sitta i styrelsen, säger Företagarnas näringspolitiska expert Erik Ageberg.
Undantaget som bekräftar regeln
Små och medelstora företag, med upp till 249 anställda, undantas från kraven på könsbalans i bolagsstyrelsen. Dessutom finns det nationella undantag, både för medlemsländer som redan infört lagstiftning på området och för de fall där könsfördelningen i ett lands börsbolags styrelser bedöms kommit tillräckligt långt, om än inte hela vägen till de andelar som direktivet anger, rapporterar Dagens Industri. Sverige är ett av de länder som får ett undantag.
− Ett undantag för Sverige är ingen hållbar lösning. Vi har sett hur Sverige försökt få undantag från inte bara kvotering utan även från minimilöner och arbetsrättsregler och så vidare. Framgångsreceptet för EU är inte att vara en stor russinkaka som man kan plocka bitar ur, säger Erik Ageberg.
Rätt fråga på rätt plats
Genom EU:s inre marknad är det möjligt för både stora och små svenska företag att verka på en enorm hemmamarknad. Tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Europa och cirka 70 procent går till EU:s inre marknad. Av importen är det en ännu högre andel. EU är i grunden ett frihandels- och fredsprojekt som skapar de bästa långsiktiga förutsättningarna för fred och välstånd i Europa.
− Vi behöver sluta se undantag som en framgång i EU-samarbetet och i stället jobba för att EU ska lägga fokus på sina kärnområden – fri rörlighet av människor, kapital, varor och tjänster, så att det inte behövs en massa undantag. Sverige behöver EU, men EU behöver koncentrera sig på det som medlemsländerna själva inte mäktar med, säger Erik Ageberg.