Dyrt, fegt och otillräckligt

Företagarna har i dagarna lämnat in remissyttranden på regeringens förslag till förändringar i arbetsrätten. De tre så kallade bokstavsutredningarna presentrerades i början av sommaren av regeringen för att lämna förslag till lagändringar i linje med partsöverenskommelsen om förändringar på arbetsmarknaden.

De tre utredningarnas promemorior heter En reformerad arbetsrätt - För flexibilitet, omställnings-förmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:17), Grundläggande omställnings- och kompetensstöd (Ds 2021:16) och Omställningsstudiestöd (Ds 2021:18).

En dålig arbetsrättsreform

Företagarna är kritiska till förändringarna som föreslås av parterna och hur de konkretiserats i promemoriorna. Den utredning om modernisering av arbetsrätten som presenterades i fjol som ett alternativ om parterna inte skulle komma överens är i jämförelse mycket bättre eftersom den tar hänsyn till behoven på hela arbetsmarknaden, inte bara parternas intressen.

− Vi kan konstatera att parterna mycket framgångsrikt kunnat försvara sin affärsmodell på bekostnad av behoven på hela arbetsmarknaden. Överenskommelsen är en bra affär för kollektivavtalsanslutna företag och en sämre affär för alla andra, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas expert på arbetsrätt.

Sex av tio företag står utanför partmodellen eftersom kollektivavtalen inte är anpassade till den verklighet de arbetar i. För alla dessa företag kommer många av problemen förknippade med en föråldrad arbetsrätt att finnas kvar.

Reformerad arbetsrätt

Promemorian föreslår förändringar i Lagen om anställningsskydd för att skapa en ökad förutsägbarhet vid uppsägningar från arbetsgivarens sida, utökade undantag för turordning, förändrad process vid ogiltigförklaringar, ändrade regler vid omreglering till lägre sysselsättningsgrad, ändrade möjligheter att tidsbegränsat anställa, heltid som norm samt högre skadestånd och en skyldighet att anställa inhyrd arbetskraft eller utge ett slags skadestånd till arbetstagaren av kundföretaget. Vidare läggs förslag om bland annat förändringar i lagen om facklig förtroendeman, uthyrningslagen och flera andra lagstiftningar som hänger samman med förslagen om ändringarna i lagen om anställningsskydd.

− Förslagen är sammantagna inte den modernisering av arbetsrätten som Sveriges mindre företag behöver. Tvärt om innehåller förslagen både åtstramningar, mer administrationstid för företagen och högre kostnader, säger Lise-Lotte Argulander.

Att anställningen ska upphöra efter uppsägningstidens slut som huvudregel och att anställningen inte ska bestå under en tvistetid om ogiltighet uppväger inte de andra förändringarna som föreslås och som är försämringar jämfört med den nuvarande lagstiftning. Försämringarna kommer fortsatt leda till att Lagen om anställningsskydd inte är tillräckligt modern och svår att tillämpa för de mindre företagen.

Läs Företagarnas remissyttrande över En reformerad arbetsrätt - För flexibilitet, omställnings-förmåga och trygghet på arbetsmarknaden (Ds 2021:17).

Många problem med omställnings- och kompetensstöd

I promemorian om omställnings- och kompetensstöd föreslås en ny offentlig omställningsorganisation. Den ska organiseras vid Kammarkollegiet och erbjuda och finansiera grundläggande omställnings- och kompetensstöd till arbetstagare som inte omfattas av kollektivavtal. Kammarkollegiet ska upphandla omställnings- och kompetenstjänster från fristående aktörer.

Förslaget tar enligt Företagarna inte tillräcklig hänsyn till behoven hos dem som inte har kollektivavtal. Dessutom medför det betydande tillämpnings- och avgränsningsproblem, vilket sammantaget inte leder till effektivare arbetsrätt. Därför ställer sig inte Företagarna bakom införandet av det föreslagna omställnings- och kompetensstödet.

− Omställning i yrkeslivet är en viktig beståndsdel i en modern arbetsmarknad, men det är centralt att individen är huvudansvarig i sin utveckling, säger Erik Ageberg, Företagarnas socialförsäkringsexpert.

Ofta lyfts omställningsorganisationer fram som särskilt skickliga på att hjälpa deltagare till nya arbeten genom så kallade omställningsavtal. Det kan förklaras med att det är relativt enkelt att hjälpa individer som redan finns på arbetsmarknaden, jämfört med individer som av olika skäl står längre ifrån den. Därför kritiseras omställningssystemet ibland för att bidra till en uppdelning av arbetskraft i de som redan är etablerade och omfattas av omställningsavtalen och de som inte är etablerade och ingår i den statliga arbetsmarknadspolitiken genom Arbetsförmedlingen.

− Regeringens förslag innebär att tudelningen på arbetsmarknaden formaliseras. Det innebär långtgående och svåröverskådliga förändningar av den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Erik Ageberg.

Läs Företagarnas remissyttrande över Grundläggande omställnings- och kompetensstöd (Ds 2021:16).

Dyrt omställningsstudiestöd

Promemorian om omställningsstudiestöd föreslår ett nytt parallellt offentligt studiestöd som ska bestå av en bidragsdel och en lånedel. Syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som kan stärka deras framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Anställda föreslås kunna vara borta från arbetet i upp till ett år för heltidsstudier med upp till 32 000 kronor i månaden i studiestöd. Kostnaden för systemet är 11 miljarder kronor.

Företagarna ställer sig inte bakom omställningsstudiesystemet och anser att det framförallt blir arbetstagare som redan är väl etablerade på arbetsmarknaden som kommer att nyttja stödet. Möjligheterna för arbetstagare med mindre arbetsmarknadskompetens att ta del av kompetensutvecklande insatser kommer inte att förbättras.

− Redan i dag befästa strukturer och utanförskap kommer ytterligare försvåra för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Regeringens förhoppning om en något lindrad kompetensbrist hos företagen väger inte upp mot de oförutsedda effekterna på arbetsmarknaden och den höga kostnaden i statsbudgeten, säger Erik Ageberg.

Ett annat problem med omställningsstudiesystemet är svårigheterna att på ett rättssäkert och transparent vis bedöma huruvida en insats stärker en individs ställning på arbetsmarknaden. En insats som stärker den ena arbetstagaren stärker inte nödvändigtvis en annan. Till detta tillkommer den objektiva svårigheten att bedöma kompetensutveckling.

Läs Företagarnas remissyttrande över Omställningsstudiestöd (Ds 2021:18).