Det var mer än fullsatt när Företagarna bjöd in till ett panelsamtal med det tunga ämnet krig i fokus. Efterhand som samtliga sittplatser blev tagna stod det folk längst med väggarna och ut genom entrén. Intresset för att lyssna på de sju panelisterna var enormt.

– Man kan inte alltid vänta på att någon ska säga vad man ska göra, ibland måste man fundera själv på ”vad kan jag göra”, säger Göranson.

Från affär till beredskap – företagens roll i kris

– Just näringslivets roll i det civila försvaret är väl den biten som har kommit minst långt. Det viktigaste ni kan göra är att hålla i gång er egen verksamhet, säger Peter Danielsson, landshövding i Skåne.

En undersökning visar 74 procent av Företagarnas medlemmar är villiga att ställa upp, mot ersättning, vid krisberedskap.

– Många, med mig, känner ett ansvar gentemot samhället. Vi kanske inte behöver göra affärer och tjäna pengar, men vi vill inte förlora pengar, säger Daniel Jonsgården från Österlen entreprenad & transport.

Samarbetet mellan näringslivet och militärsamhället är en viktig del i landets försvar. En del kan komma att bli krigsplacerade medan andra kan bidra på annat sätt.

– Vi ser stora möjligheter att kunna ställa om vår produktion, vi har produkter att tillverka krigsfordon. Vi behöver bara energi och personal sen är vi redo att hjälpa till. Men vi vill inte förlora på det, säger Herman Hugosson, Polykemi.

– Vi pratar, men verkstad har det inte blivit än. Om vi ska tillhandahålla produkter under kristid behöver vi rätt förutsättningar för att det ska fungera under normaltid också, säger Christian Andersson, AM svinproduktion.

Panelisterna är inställda på att behöva ställa om den dagliga driften – men det får inte dränera den egna kassan.

– Om kraven ställs på oss, var ligger ansvaret och vem ska betala för det sen, säger Anna Wikmundt från Dreyr.

Förberedelse är viktigt

I början av året skickade Myndigheten för civilt försvar ut broschyren Beredskap för företag – Om krisen eller kriget kommer, till 130 000 företag i Sverige. 85 procent av alla arbetstagare i Sverige förväntas nås av informationen. Broschyren ger företag råd om hur de kan såväl förbereda sig för som bidra vid kriser och krig.

– Vi är så pass små, med bara åtta personer i den dagliga driften. Vi har absolut inte tränat. Vi har fått den här broschyren och vi vet inte vad vi ska förvänta oss, säger Jonsgården.

– Det är inget enkelt, fram för allt för att små företagare tvingas jobba med de här frågorna när kompetensen inte finns och det ställs väldigt höga krav, säger Wikmundt.

Vem hör man av sig till med sina frågor, undrade panelen. Kommunen verkade svaret bli, men vilken enhet är något oklart.

– Jag vill se att man tydliggör spelreglerna. Visa vilka krav och villkor som finns. Få med de små företagen också. Finns det pengar att tjäna så kommer näringslivet att lösa det, precis som under pandemin, säger Jacob Ämtvall, Företagarnas expert på brott mot företagare.

Tänk igenom vad som är viktigt framåt

Diskussionerna lämnade deltagarna med tre huvudpunkter att ta med sig hem. Gör läxan, börja lokalt och träna.

Hur långt har vi kommit?

– Vi är aldrig klara. Förutsättningarna kommer alltid förändras, säger Göranson.

Har ni något tips att skicka med?

– Börja med oss själva, funder på vad jag kan göra i hemmet för att hjälpa till, säger Göranson och får medhåll av Danielsson.

– Simulera så mycket det går, och titta på den digitala miljön, säger Wikmundt.

– Samverkan, nyckeln är att vi känner varandra. Gör vi det är det lättare i en krissituation, säger Jonsgården.

– Börja prata internt och sök kontakt externt, säger Hugosson.