Just nu är det många medlemmar i Företagarna som får e-post som innehåller en länk som ser ut att gå till Företagarnas webbplats. ”Fick du meddelandet?” står det i meljet som kommer från en för mottagarna okänd amerikansk avsändare. Det är ett exempel på e-post som man bara ska kasta. Man ska absolut inte klicka på länken för att försöka förstå vad det handlar om.

− Om du blir misstänksam om ett mejl innehåller en länk som är skadlig, ställ då muspekaren eller håll fingret över länken och se vart den leder. Att det står företagarna i texten på länken i meddelandet är ingen garanti för att länken verkligen går till oss, säger Peder Jonsson, IT-ansvarig på Företagarna.

Klicka inte på osäkra länkar

Ett snäpp mer avancerat bedrägeri via e-post är om det ser ut som om avsändaren kommer från Företagarna. Då kan det finnas en uppmaning om att man ska klicka på en länk och dela med sig av information. På IT-språk kallas sådana falska avsändare för spoofing.

− Det går att förklä en e-postadress så att det ser ut som om det är en företagarna-adress. Det kan vara svårt att avslöja, men ofta märker man i mejlet att något inte stämmer. Om man uppmanas klicka på en länk för att lämna ifrån sig personuppgifter så måste man vara på sin vakt, säger Peder Jonsson.

Varför vill någon veta detta nu?

På Företagarna finns det olika tillfällen då du uppmanas dela med dig av uppgifter, som till exempel när du blir medlem eller använder en förmån eller anmäler dig till ett event. Däremot skickar Företagarna aldrig ut mejl om att du ska lämna ifrån dig känslig personlig information eller sådan information om ditt företag.

− I våra anmälningsformulär ber vi aldrig om mer information än vad som behövs för syftet. Om någon ska gå på ett frukostevent som är gratis men uppmanas ange kontonummer kan man sluta sig till att något inte står rätt till, säger Liisa Mast, Föreningsansvarig på Företagarna.

Var på din vakt

E-postbedrägerier, så kallat nätfiske eller phising, går ut på att lura dig att lämna ifrån dig information som bedragarna kan använda för att komma åt dina användaruppgifter, lösenord eller konto- och kreditnummer. Denna information kan sedan användas för att till exempel komma ut dina kontakter och utgöra sig för att vara du för att vagga in andra i falsk säkerhet, låsa företagets datorer och kräva pengar för att ge tillbaka kontrollen, tömma konton eller köpa saker med dina pengar.

− Blir du misstänksam ska du själv ta kontakt med den e-postadress som du vet är korrekt. Det är bättre, och betydligt billigare, att göra det en gång för mycket än en gång för lite, säger Pontus Lindström, Företagarnas expert på brott mot företag.