Varenda steg av den amerikanska valkampanjen bevakades. Brexits påverkan på den svenska ekonomin har också varit i centrum. Men av någon anledning tycks stängda gränser mellan Sverige och Norge vara en lokal eller regional fråga, trots att Norge är vår viktigaste handelspartner. Det är det inte. Det påverkar båda länderna i sin helhet.

Gränsen mellan Norge och Sverige har länge varit gränslös, en gräns inte tydligare än att åka mellan två kommuner i Sverige. Mängder av människor har dagligen rest åt ena eller det andra hållet, för att familjen, vänner, kunder, arbetsplats, utbildning eller shoppingmöjligheter finns på den andra sidan. För att inte tala om turismen. Tittar vi på året före pandemin (2019) stod norska medborgare för 3,5 miljoner gästnätter i Sverige. Det är den största turistgruppen av alla.

Svårt att veta vad som gäller 

Så svepte pandemin över världen. Alla länder hanterar situationen på olika sätt. Det gör det svårt att ta fram information som gäller för alla unika situationer. Så står det just nu på Grensetjänsten, som samlar information från svenska och norska myndigheter och organisationer, för företag och privatpersoner med gränsöverskridande aktiviteter. Och det har verkligen varit svårt för människor att navigera i stopp och undantag. När man väl har greppat vad som gäller för sin specifika fråga har reglerna ändrats.

Jag har under de senaste månaderna haft kontakt med ett antal företagare i Värmland och Dalarna som på olika sätt har påverkas. I många andra delar av landet talar man om att handeln har gått bra under pandemin, och flera kommuner undviker lokala stöd som kan komma livsmedelsbutiker till gagn då det skulle vara felriktat. Nära gränsen har livsmedelsbutikerna en helt annan situation. Gränsbua i Flötningen i Älvdalen har förlorat uppåt 97 procent av sin omsättning under pandemin. Handlaren Jonas Larsson berättar i en intervju med Företagarna att butiken tvingats slänga hela 80 procent av varorna eftersom de blivit dåliga. Om gränserna öppnar upp längre fram under våren så står han inför ytterligare ett problem – det finns inga pengar att köpa in varor för.

Stängd gräns är en katastrof 

I Charlottenberg ligger Hypermat, enligt egen utsago Nordens största dagligvarubutik med 10 000 kvadratmeters butiksyta och drygt 80 anställda. Butiken, som normalt har övervägande norrmän som kunder, omsatte 2019 cirka 675 miljoner kronor. 2020 års bokslut är inte helt klart än, men vd:n Kaj Hänninen sammanfattar i NWT året med ett ord: katastrof.

Vi har soloföretagaren med alla sina kunder i Norge som kämpat för att få till covid-tester för den som saknar symptom, utan att behöva åka 24 mil enkel resa till residensstaden. För att kunna åka över gränsen har det behövts intyg, både på att personen är frisk och från kunderna i Norge. Kostnaderna ”kan väl arbetsgivaren stå för”? När vi väl, med gott samarbete med näringslivsavdelningen i kommunen, hade en lösning stängde Norge gränsen helt så det var inte aktuellt längre. Den senaste utmaningen, när företagaren nu väl får resa till sina kunder i Norge igen, är att det bara är några utvalda överfarter som gäller.

19 gränsöverfarter i Dalarna och Värmland har stängt och de som ska resa över hänvisas till Riksväg 66 vid Stöten i Dalarna, E16 vid Lekvattnet i Värmland, Riksväg 61 vid Eda i Värmland och E18 vid Hån i Värmland. Det är svårt att få till en fungerande dagspendling med de långa avstånd som detta innebär, om du bor i Idre och ska på jobb i Engerdal måste du alltså åka via Stöten och Trysil vilket ger cirka tre timmars omväg.

Allt är inte nattsvart

Allt är inte nattsvart. Ett efterlängtat besked är den norska kompensationsordning för utländska arbetstagare som inte kan ta sig till sitt arbete i Norge på grund av den stängda gränsen. Den innebär att berörda arbetstagare kompenseras för perioden efter den 29 januari och så länge som inreseförbudet för gränsarbetare gäller. Men det finns hos många en osäkerhet kring pengarna, precis som med övriga stöd. Om de kommer, när de kommer.

Vad händer med samhällen som tidigare varit öppna plötsligt får en stängd gräns? Utöver ekonomiska världen finns det mängder av andra positiva effekter av att människor möts, studerar, arbetar och lever över gränsen. Effekter som nu går förlorade och riskerar att få kulturella konsekvenser. Det finns också en risk att det skapas en ”vi och dem”-känsla och ett misstänkliggörande av att människor från andra sidan gränsen sprider smittan.

Den utvecklingen vill vi inte ha. Vi får inte låta pandemin göra ännu mer skada än vad den redan gjort, och slita isär relationerna med våra goda grannar. Vi håller i och vi håller ut. Men vi måste också hålla samman.