Två år efter januari-överenskommelsen: dags att agera

Det har gått två år sedan januariöverenskommelsen löste regeringsfrågan hela 18 veckor efter riksdagsvalet. Detta avtal mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna innebar en rad ganska omfattande lappkast i näringspolitiken mellan statsminister Stefan Löfvens första och andra regering. Det var mot den bakgrunden som Företagarna såg hoppfullt på överenskommelsen. Om det skriver Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg och näringspolitiska expert Erik Ageberg på nyhetsportalen Altinget.

I artikeln lyfter de tre förslag i januariöverenskommelsen som inte får dras i långbänk, eftersom coronakrisen kräver en rejäl återstart av ekonomin.

Arbetsrätten måste moderniseras

Regeringen har efter många turer tillsatt fyra nya utredningar för att gå vidare med den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv slutit, men som LO som helhet står utanför, även om flera förbund anslutit sig. Detta är inte tillräckligt.  Arbetsrätten måste moderniseras för att möta de små och medelstora företagens behov.

Gynnsammare beskattning för växande företag

Företagarna välkomnar att taket i rut-avdraget höjts och att avdraget utvidgats, samt att det finns ett förslag på förändring av villkoren för personaloptioner. Men det räcker inte. Sverige behöver en långsiktig konkurrenskraftig beskattning av mindre och växande företag.

Arbetsförmedlingen måste reformeras i grunden 

Arbetslösheten ökar och utanförskapet växer samtidigt som tydliga besked och politisk riktning för arbetsmarknadspolitiken saknas. Reformeringen av Arbetsförmedlingen tycks ha stannat av. Det är ett enormt risktagande av regeringen att behålla ett system som bevisligen inte fungerar.

Förtroendet står på spel

Visst har punkter i Januariöverenskommelsen bockats av, men de tre förslagen som listats här kräver lösning. Värnar regeringen tilliten och förtroendet i sina samarbeten? skriver Daniel Wiberg och Erik Ageberg i debattinlägget.