Tre konjunkturtrender 2021

Minskad internationell turbulens

I onsdags svors Joe Biden in som USA:s 46:e president. Med Donald Trumps sorti från Vita huset avslutas en mandatperiod som präglats av ökad osäkerhet i den internationella handels- och säkerhetspolitiken. Med konfrontativ retorik, ofta genom Twitter, har Trump hållit det samlade världssamfundet på tårna som tillsammans med media ständigt tvingats tolka hans utspel i högt som lågt. Inom en rad områden, inte minst internationell handel, har Trumps politik fått stora konsekvenser för svenska företag. Med Joe Biden som president väntar ett omfattande stimulanspaket för att återstarta den av covid-19-pandemin hårt drabbade ekonomin. Den mest betydande förändringen i övrigt är troligen ett bättre internationellt samarbetsklimat, några stora handelspolitiska lappkast förväntas inte. Demokraterna och republikanerna delar i mycket den handelspolitiska linje som ofta brukar beskrivas som ”America first”.

USA är en relativt sett mindre exportmarknad för många svenska företag, EU:s inre marknad är betydligt viktigare. Men även det ekonomiskpolitiska läget i Europa har varit allt annat än stabilt. EU har tvingats lägga all energi på hantering av den ekonomiska krisen till följd av covid-19, samtidigt som vissa betydande svagheter i den inre marknadens funktion uppenbarats. Det blev tydligt under krisens inledning då samarbetet kring medicinsk utrustning brakade samman. Relationen till såväl våra grannländer som andra medlemsländer i EU har fått sig en rejäl törn under krisen.

Ett ytterligare orosmoln var brexit-debaclet. Det blev till sist ett avtal, men osäkerheten var total in i det sista. Men mindre än en månad efter att Storbritannien lämnat EU ser vi nu tydligt negativa effekter i form av direkta och indirekta handelshinder. Den brittiska fiskeindustrin har till exempel med högljudda protester vänt sig mot den ökade administrationen, som följt som lök på laxen.

En viss återhämtning av ekonomin sker däremot internationellt – trots en andra smittvåg. Det månatliga så kallade ZEW-indexet över tyska investerares och analytikers förväntningar på ekonomin steg mer än väntat i januari. I ZEW-indexet noteras också att de ekonomiska utsikterna har förbättrats, trots den fortsatta osäkerheten om nedstängningarna. Framförallt har exportförväntningarna stigit. Möjligheten att med vaccin förkorta pandemin bidrar givetvis också till att förväntningarna på framtiden nu ser något ljusare ut.

Rekord i nyföretagande trots fördjupad branschkris

I Sverige går ekonomin relativt bra, med undantag för särskilt utsatta branscher som hotell och restaurang och delar av handeln. Men inget ont som inte för något gott med sig. Under 2020 startades rekordmånga nya företag i Sverige, närmare 74 000, varav majoriteten är aktiebolag. Det är en ökning med 14 procent jämfört med året innan, enligt statistik från Bolagsverket. En förklaring är att många personer under året fått tid över att fundera på och starta upp företag, ofta baserat på idéer som vuxit fram eller funnits under lång tid.

Konjunkturinstitutets senaste extramätning av läget för svenska företag visar på små förändringar i omsättningen i alla sektorer (2021-01-19). För näringslivet är omsättningen oförändrad jämfört med i december medan omsättningen inom handel har minskat något. Att företrädare för regering och myndigheter själva struntat i rekommendationer och råd, och både handlat i gallerior och rest till kanarieöarna, har alltså inte haft någon positiv effekt på branschen. Men det har troligen allvarligt skadad förtroendet för myndigheternas hantering av krisen. Många drabbade företag upplever också, med rätta, en godtycklighet i regeringens agerande.

Konjunkturinstitutets prognos i december 2020 visade att återhämtningen i ekonomin tillfälligt avbrutits. En direkt följd av striktare restriktioner. Trots detta förväntar sig Konjunkturinstitutet att återhämtningen tar fart igen under våren 2021. Sverige kommer emellertid fortsatt befinna sig i lågkonjunkturen under 2021 vilket är allvarligt. En betydande politisk och ekonomisk utmaning handlar därför om att bryta utanförskapet för de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden – långtidsarbetslösheten har ökat till rekordnivåer.

En sammanställning av en rad svenska prognoser för svensk arbetsmarknad visar att arbetslösheten, som procent av arbetskraften (15–75 år), förväntas bli mellan 8,3 och 10,2 procent under 2021. För att sedan falla tillbaka något under 2022.

För tillväxten, mätt som bruttonationalprodukten (BNP), är förväntningarna något mer delade. Men i snitt räknas BNP-tillväxten under 2021 bli omkring 3,3 procent, för att sedan öka ytterligare till omkring 4 procent under 2022.

Växande företag och konkurrenskraftig näringspolitik - ett måste 

Företagarnas Småföretagsbarometer 2020 visade tydligt att Sveriges företagare var mycket pessimistiska inför utvecklingen det kommande året. Deras prognoser för företagets sysselsättning, omsättning och orderingång uppvisade en kraftig nedgång inom alla tre områden till följd av covid-19 pandemin. Under våren 2021 är det återigen dags att mäta konjunkturläget genom Sveriges största och äldsta konjunkturundersökning. Coronapandemin har i grunden förändrat småföretagens förutsättningar för tillväxt och trots konjunkturnedgång ser många småföretag goda möjligheter att expandera.

Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir nu än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor måste prioriteras, annars är risken att nyinvesteringar skjuts på framtiden och lågkonjunkturen cementeras.