EU-samtal med Stefan Löfven
Företagarnas vd Günther Mårder och chefsekonom Daniel Wiberg deltar på fredagen i EU-råd med statsminister Stefan Löfven. EU-rådet är ett återkommande forum för dialog kring aktuella frågeställningar på EU:s dagordning. Att rådet träffas nu beror på att det hålls ett EU-toppmöte 26-27 mars.
Daniel Wiberg svarar på tre frågor om rådet och vad Företagarna kommer att ta upp i samtalet med statsministern.
Vad står på dagordningen på EU-rådet?
När EU:s stats- och regeringschefer och Kommissionens ordförande träffas för vårtoppmötet brukar de ekonomiska frågorna stå i centrum. Den här gången är inget undantag. Tonvikten kommer att ligga på ekonomiska frågor som handlar om digitalisering, EU:s industripolitik och utvecklingen av den inre marknaden.
Från Företagarnas sida kommer vi på rådet inför toppmötet att betona vikten av att regeringen värnar EU:s konkurrenskraft i vår globaliserade värld. Det handlar om öppenhet och frihandel och parera effekterna av brexit, handelskrig och protektionism.
Kommer EU-avgiften upp på bordet?
Det är möjligt. Sveriges bidrag har ju aktualiserats i och med brexit. Den framtida relationen mellan EU och Storbritannien kommer statsminister Löfven helt säkert att föra ett samtal kring i rådet för att få in synpunkter. Medlemsavgiften är ju en del i detta. För Företagarna är det viktigt att bidra med det stora perspektivet.
I dag går omkring 70 procent av Sveriges export till EU:s inre marknad. Av importen är det ännu mer, cirka 79 procent vilket visar vilken nära och naturlig hemmamarknad EU har blivit. I det förhandlingar som pågår nu om långtidsbudgeten tillhör Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike en kvartett som spjärnar emot.
Regeringens ståndpunkt är att budgeten är för stor och Sveriges rabatt för liten. Men även om en kompromiss skulle landa i att Sverige behöver betala lite mer än i dag är också något som vi på sikt räknar hem.
Händer det något i frågan om europeiska minimilöner?
EU-kommissionen driver frågan om europeiska minimilöner. EU-rådet kommer att ta upp den för diskussion. Här i Sverige är den kontroversiell eftersom vi till skillnad från de flesta andra länder i EU inte har någon lagstadgad minimilön.
I ena vågskålen ligger bevarandet av den svenska partsmodellen. I den andra minimilön som ett sätt att tackla arbetslöshet och integration och skapa vägar in i arbetslivet. Företagarna förespråkar i dag inte en minimilönemodell.