Svensk ekonomi i topp men i stort behov av reformer

På onsdagen presentades årets upplaga av World Economic Forums rapport Global Competitiveness Report. Sverige klättrar en placering jämfört med i fjol till plats 8 av 141 länder. Men vad betyder det? Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg sätter in rapportens resultat i ett sammanhang.

Varför är rapporten viktig?

World Economic Forums rapport ger en unik inblick i drivkrafterna för ekonomiernas produktivitet och välstånd. Framförallt som får vi genom denna rapport och de delindex som den baseras på en möjlighet att verkligen analysera vad som påverkar den svenska konkurrenssituationen i förhållande till andra länder.

Hur går det för Sverige?

Den svenska ekonomin ligger sedan länge bland världens tio i topp när det handlar om konkurrenskraft. I årets mätning rankas Sverige som 8, vilket är en liten förbättring jämfört med förra året (plats 9). Det som lyfter det svenska betyget är bland annat makroekonomisk stabilitet och starka statsfinanser. Dessutom är Sverige väl positionerat att bidra till och dra nytta av tekniska framsteg, med högt index för teknisk beredskap, affärsfinansiering och innovationskapacitet. Betydande utmaningar finns dock på skatteområdet och inom arbetsmarknadsområdet enligt rapporten. World Economic Forum lyfter även en ökad administrativ börda som ett allt större hinder för de svenska företagen.

Vilka orosmoment ser du för landets företagare?

Det är framförallt inom tre områden som kraftfulla strukturreformer behövs enligt min mening:

För det första behöver vi förbättra småföretagens tillgång till kompetens. Svenska småföretags svårigheter med att hitta arbetskraft med rätt kompetens har blivit allt mer akuta. Kvaliteten på det svenska utbildningssystemet måste höjas på alla nivåer och bli mer anpassat efter arbetsmarknadens efterfrågan.

För det andra måste vi sänka eller åtminstone inte öka kostnaderna för att anställa. Det handlar om direkta kostnader som arbetsgivaravgifterna, men också om kostnader i termer av krångliga regler och administration. Många företag upplever helt enkelt att kostnaderna för att anställa är för höga. Detta är mycket viktigt inte minst för att skapa fler och nya vägar in i arbetslivet för de grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Sist men inte minst måste vi värna incitamenten och lönsamheten i eget företagande. Lönsamma företag och incitament till att starta företag är grunden för ett konkurrenskraftigt företagsklimat. I dag vet vi att många svenskar funderar på att starta företag men det är betydligt färre som tar steget. Fler skulle våga förverkliga sina affärsidéer om balansen mellan risk och avkastning förbättrades. Skattesystemet måste uppmuntra företagande och investeringar, inte minst i mindre onoterade företag.

Finns det något som signalerar att vi går mot ett bättre företagarklimat?

Förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande blir än mer avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Januariöverenskommelsen kan vara en grund för en sådan politik, men då måste regeringen gå från ord till handling. Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor riskerar annars att hamna i långbänk. Då kommer vår konkurrenssituation i förhållande till omvärlden att försämras igen.