Fortsätt riva handelshinder i EU
Det har i dagarna gått 25 år sedan svenska folket röstade ja till EU, vilket riksdagen uppmärksammade med att för första gången under alla dessa år hålla en partiledardebatt om EU-politik. Att det europeiska perspektivet lyfts fram är något som Företagarna välkomnar.
− I dessa tider av politisk oro runt om i EU har det blivit än viktigare att värna den inre marknadens funktioner. Fortfarande finns konkreta handelshinder och hinder för rörlighet av personer, varor och tjänster i EU. Därför är det väldigt bra att dessa frågor nu även får diskuteras på högsta nivå i, som under partiledardebatten denna vecka, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
I den rådgivande folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 röstade 52,3 procent ja och 46,8 procent nej. Året därpå, 1 januari 1995, blev Sverige medlem i EU tillsammans med Finland och Österrike. Sedan dess har svenskarna blivit mer positiva till EU. I dag tar många den inre marknaden och möjligheten att resa, bo, arbeta och studera var man vill för given. Men den inre marknaden är inte fri från handelshinder, även om den ger fri rörlighet för yrkesverksamma och företag, samt ett större utbud och lägre priser för konsumenterna.
− Ett återkommande önskemål från företag är att det inte ska vara krångligare och dyrare att bedriva verksamhet i Sverige än i andra länder. Grunden för konkurrenskraft är ju att företag kan verka med likartade villkor som sina konkurrenter. Företagarna vill därför att regering och myndigheter i högre grad fokuserar på, och följer, de principer för bättre lagstiftning som kommissionen har antagit och hur regelbördan för företagen ska hållas nere, säger Daniel Wiberg.
Borttagandet av handelshinder och de små och medelstora företagens möjligheter att växa och den inre marknaden bör nu, mer än någonsin, vara fokus för det EU-gemensamma arbetet.
− Tjänstehandeln är ytterligare ett område med stora utmaningar i relation till den inre marknadens funktionssätt. Tjänstehandeln är fortfarande mindre utvecklad än varuhandeln inom den inre marknaden, och det finns kvarvarande hinder, så som särskild yrkescertifiering i reglerade sektorer, säger Daniel Wiberg.
Till detta kan adderas specifikt svenska utmaningar relaterade till den svenska arbetsmarknadsmodellen.
− Den svenska arbetsmarknadsmodellen är inte alltid lätt att förstå för icke-svenska och inom EU pågår arbetet för att förbättra den inre marknadens funktionssätt och samtidigt se till sociala frågor. Detta arbete kommer kräva anpassning och utveckling av den svenska arbetsmarknadsmodellen, säger Daniel Wiberg.