Rätt politik kan förkorta nästa lågkonjunktur
Företagsklimatet i EU försämrades markant under slutet av 2018 enligt EU-kommissionens ledande indikatorer. I Sverige kunde vi redan under våren se tecken på att konjunkturläget är på väg att försvagas. Då genomförde vi vår stora konjunkturmätning Småföretagsbarometern. Den visade att förväntningarna inför 2018 inte införlivats och att företagen hade lägre ställda förväntningar inför 2019. Till exempel visade Småföretagsbarometern att utfallet för konjunkturindikatorn (Vilket vi mäter med så kallat nettotal, det vill säga skillnaden mellan procentandelen positiva svar och procentandelen negativa svar) för byggsektorn blev betydligt lägre än väntat. Nettotalet blev 66 jämfört med förväntat nettotal på 100. Med andra ord utvecklades byggsektorn betydligt sämre än väntat.
− Prognosen för 2019 är också reviderad och landar på nettotal 80. Byggsektorn förväntar sig alltså en lägre tillväxttakt under 2019. Detta är värt att notera eftersom oro på bostadsmarknaden och en hastig inbromsning av bostadsbyggandet riskerar att få en negativ inverkan även på andra sektorer, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.
Avmattningsfas
Det svagare konjunkturläget bekräftas av en rad andra observationer. Bland annat konstaterar Konjunkturinstitutet i sin konjunkturlägesrapport från december 2018 att: ”Det mesta talar för att högkonjunkturen kulminerade under första halvåret 2018. Ekonomin är nu på väg in i en avmattningsfas även om högkonjunkturen består de närmaste två åren. Investeringarna, inte minst bostadsinvesteringarna, som har bidragit starkt till efterfrågetillväxten minskar nu något 2019.”
Sveriges byggindustrier bekräftar också bilden i sin konjunkturrapport. ”Högkonjunkturen består ännu en tid men har passerat toppen och övergått i en avmattningsfas. Globalt dämpas tillväxten av handelskrig och stigande räntor. Här hemma råder politisk instabilitet samtidigt som en kraftig nedgång i produktionen av nya bostäder drar ner tillväxten i svensk ekonomi. Anledningen till att bostadsbyggandet faller är främst de omfattande kreditrestriktioner som införts de senaste åren och som påverkar såväl företag som enskilda hushåll. Samtidigt fortsätter byggandet av både lokaler och anläggningar att öka och med en så kluven byggmarknad blir den sammantagna utvecklingen medioker trots goda förutsättningar.”
− Tillsammans med mindre optimistiska framtidsutsikter hos marknadsbedömare, inköpschefer och bankchefer, tyder även ökningen av antalet konkurser på att konjunkturläget håller på att förändras. Detta bekräftas också av att konkurserna ökar i viktiga branscher som bygg-, hotell- och restaurangnäringen enligt upplysningsföretaget UC, säger Daniel Wiberg.
Även om konjunkturen fortfarande är stark talar det mesta alltså för att toppen har passerats och att den svenska ekonomin är på väg in i lågkonjunktur. Oavsett konjunkturläge så är förutsägbara villkor som underlättar och stödjer företagande avgörande för Sveriges långsiktiga konkurrenskraft.
− Januariöverenskommelsen är ett synligt bevis på detta och en stor framgång för Företagarnas opinionsbildning, men nu måste regeringen gå från ord till handling! Arbetsmarknadsåtgärder, skattesystemets utformning och andra för konkurrenskraften viktiga frågor riskerar annars att hamna i långbänk med risk att nyinvesteringar skjuts på framtiden. Då riskerar konjunkturläget att förvärras ytterligare och en kommande lågkonjunktur vara längre, säger Daniel Wiberg.