E-kronan som ett framtida betalmedel
Kontanterna minskar i omlopp och alltfler butiker tar inte längre emot kontanter. Många konsumenter vill inte använda kontanter utan föredrar digitala betalningslösningar som kort eller swish. När allt färre använder kontanter blir varje kontanttransaktion dyrare för företagare, i regel handlare, som hanterar kontanter.
Frågan om hur framtidens betalningsmarknad kommer att se ut är en fråga Riksbanken arbetat intensivt med genom ett projekt om e-krona. Arbetet handlar primärt om att förutse hur framtidens utmaningar och problem kommer att se ut; hur den kommande betalningsmarknaden ska fungera när kontanterna försvinner, och vilka åtgärder som kan vara lösningen på det kontantfria samhället.
Pilottest pågår
Cecilia Skingsley, vice riksbankschef, berättar om Riksbankens analysarbete kring en värdebaserad och en kontobaserad e-krona. Det genomförs just nu pilottest på värdebaserad e-krona, som man kan jämföra med ett SL-kort som laddas med pengar och sedan används vid köp. Kontobaserad e-krona är mer komplext, men liknar dagens bankkonton. Skingsley understryker att en omställning till e-krona kräver en offentlig utredning, då det i stor utsträckning är en politisk fråga vilken roll och ansvar staten ska ha.
För hög kontantanvändning i Sydamerika
Det finns andra länder, i bland annat Sydamerika, som genomför ett liknande arbete då de också är intresserade av att ta fram en nationell e-valuta. Dock är deras primära grund inte att kontanterna är på väg bort, utan att kontantanvändandet istället anses vara för högt.
Kritik mot e-krona
Den främsta kritiken mot e-kronan ligger i saker som fortfarande är ovissa; huruvida e-kronan faktiskt är lösningen på de problem som finns på betalmarknaden idag, och om e-kronan klarar de problem som uppstår om kontanter försvinner helt. En av huvudpunkterna som brukar lyftas när man pratar om att kontanterna är på väg bort är att det ökar sårbarheten och försämrar beredskapen vid krig eller kris, om el och internet slås ut. En annan faktor som bidrar till sårbarheter i kortmarknaden är hur kortnätverket är uppbyggt. Våra nordiska grannländer har nationella kortnätverk, medan vi saknar ett sådant och istället förlitar oss på två amerikanska företag, vilket kan innebära ökad sårbarhet.
Modernisera Riksbankens roll
Om e-kronan blir verklighet ser Riksbanken det som en fortsättning och modernisering av den roll som Riksbanken länge har haft, där de kommer vara ansvariga för regelverket, plattformen och infrastrukturen kring e-kronan.
Kostnader för företagare
– Nedtrappningen av kontantanvändandet medför ökade kostnader för företagare och problem med tillgänglighet för vissa grupper. En utmaning för en e-krona är att den måste baseras på ett system som säkerställer tillgång på betalmedel för alla och att företag och allmänhet bedömer systemet som trovärdigt, säger Hanna Cederqvist.