Den svaga kronan är en björntjänst för många företag
För att belysa hur svenska företag påverkas av den svaga kronan har genomförde Företagarna en undersökning bland drygt 1 000 företag i slutet av 2018. Hela sju av tio importerande företag (bara import, ingen export) upplever en negativ påverkan från den svaga kronan. Även bland exporterande företag (bara export, ingen import) upplever drygt en av fem den svaga kronan som negativ och en av fyra anser det som positivt. Generellt anger 28 procent av företagen att den relativt svaga kronan påverkar företaget negativt. Endast 7 procent svarar att det är positivt. Drygt hälften av företagen svarar att de inte påverkas alls av valutakursen.
Småföretagen drabbas negativt
Den svaga kronan har främst en negativ påverkan på importerande företag eftersom internationella inköp och import blir dyrare. För exporterande företag kan en svaga krona både vara bra och dåligt, men generellt gynnas svensk export av att svenska produkter relativt sett blir billigare.
Valutakursen och den svaga kronan har också en relativt sett större negativ påverkan på Sveriges småföretag eftersom import är vanligare bland småföretagen än export. Dessutom påverkas mindre företag relativt sett mer av valutakursrörelser än storföretag, eftersom de har mer begränsade möjligheter att valutasäkra mot oförutsedda valutakursrörelser.
Osäkerhet i den globala konjunkturen
Den svenska konjunkturen fortsätter att utvecklas starkt och det finns en trend uppåt i inflationen. Osäkerhet råder dock kring konjunkturutvecklingen framöver, tecknen blir allt fler på att en vändning ner mot ett svagare konjunkturläge. Det finns också en ökad osäkerhet kring styrkan i den globala konjunkturen med hot om handelskrig och en hård brexit. Även om det underliggande konjunkturläget är gott finns det alltså mycket som talar för att kronan kommer att fortsätta vara svag under en lägre tid.
Riksbanken har de senaste åren fört en väldigt expansiv penningpolitik – med låg och även negativ ränta kombinerat med stora köp av obligationer - vilket är en förklaring till den svaga kronan. Förväntningarna om framtida höjningar av räntan har återkommande fått skjutas fram och penningpolitiken tycks allt mer distanserad från den svenska ekonomiska utvecklingen i övrigt. Allt mer tyder på att Riksbanken kommer avvakta med ytterligare räntehöjningar.
Trolig fortsatt försvagning
Kronkursen styrs alltså av riksbankens penningpolitik och den globala marknadens förtroende för svenska statens återbetalningsförmåga, vilket grundas i en bedömning av Sveriges nuvarande ekonomiska tillstånd och framtida tillväxtmöjligheter. Även de politiska förhållandena i landet spelar en roll, och dessa har varit allt annat än stabila i Sverige under det senaste halvåret. Den svenska valutan liksom de svenska företagen skulle helt säkert gynnas av en mer stabil och långsiktig näringspolitik. Tyvärr talar både konjunkturläget och riksbankens senaste protokoll för att försvagningen av kronan kan komma att fortsätta.