headphones newspaper video-player
Pontus Lindström, näringspolitisk expert och ansvarig för Företagarnas EU-valrörelse.

Sveriges del av kakan är större än EU-avgiften

Om några dagar är det val till Europaparlamentet. Över 400 miljoner röstberättigade européer ska utse sina representanter till parlamentet för de kommande fem åren. Över hela kontinenten bedriver hundratals partier en intensiv valkampanj. Men vad erbjuder den svenska valdebatten?

En fråga som kommit att segla upp som en viktig konfliktlinje i Sverige är frågan om hur stor Sveriges EU-avgift ska vara. Detta eftersom Storbritanniens utträde ur unionen innebär ett hål i EU-budgeten som skulle kunna medföra att Sveriges avgift ökar med 15 miljarder. Det motsvarar i storleksordningen de årliga kommunala skatteintäkterna från samtliga företag i Jönköpings län.  I dag är den årliga avgiften nästan 40 miljarder, varav ungefär 13 miljarder kommer tillbaka genom olika stöd.

Det är inte en oviktig fråga. Att säkerställa att skattepengar används effektivt behöver alltid vara en fråga högt upp på agendan för politiker - oavsett om det handlar om en kommunbudget, en statsbudget eller en EU-budget. Men ännu en gång går partier och politiker i fällan att lägga allt sitt fokus på att diskutera hur mycket av skattekronorna som ska spenderas, men desto mindre på frågan om hur dessa skatteintäkter ska skapas.  För just det ändamålet är EU helt avgörande för Sverige.

Tack vare EU-medlemskapet och internationella handelsavtal är den svenska ekonomin mer global och sammanlänkad, inte bara med EU-länderna, utan med hela världsekonomin. Flöden av varor, tjänster och investeringar är sammankopplade och beroende av varandra vilket innebär att Sveriges näringsliv är mer integrerat och sammanflätat i globala värdekedjor och kunskapsnätverk. I dag består svensk export till minst en tredjedel av importerade varor och tjänster. Nära en tredjedel av vår arbetskraft finns i företag som deltar i globala värdekedjor.

Sveriges del av kakan blir med detta mycket mer än den summan vi betalar in i avgift, och eventuella återföranden i form av stöd som betalas tillbaka exempelvis genom den genomsamma jordbrukspolitiken. Den viktigaste frågan i EU-valrörelsen bör därmed inte vara Sveriges avgift till EU, utan hur vi kan utveckla EU för att den gemensamma kakan ska kunna växa ännu mer – oaktat hur mycket enskilda medlemsländer betalar i avgift. Att ta bort en regel som försvårar företagande eller att riva ett handelshinder är ofta inte bara gratis utan även en ren vinst. Vi blir helt enkelt rikare av att handla med varandra.

Företagarna vill se ett EU som fortsätter de senaste decenniernas framgångsrika arbete med att utveckla den inre marknaden, arbeta för minskat regelkrångel för företag och riva handelshinder. Om medlemsländernas fokus de kommande åren istället blir att inskränka den fria rörligheten och bygga handelshinder riskerar det att bli mångt mycket dyrare än de 15 miljarder som debatten handlar om i dag. Det är detta som de svenska partierna borde fokusera på om de är oroliga för hur Sveriges statsfinanser påverkas av EU.

Pontus Lindström, näringspolitisk expert och ansvarig för Företagarnas EU-valrörelse. 

Räkna ut kostnaden för ditt medlemskap
VÄLJ MEDLEMSKAP, ANGE POSTNUMMER OCH ANTAL ANSTÄLLDA OCH SE ÅRSKOSTNAD