Deal eller no-deal – nästa tröskel blir ännu högre

Om fem veckor träder Storbritannien ut ur EU. Chanserna att det blir en no-deal växer varje dag. I januari röstade 230 parlamentsledamöter mot Theresa Mays förslag till utträdesavtal. För att det skall bli en deal-brexit måste 115 ledamöter i parlamentet ändra sig och rösta för Mays förslag.

En förlängning av förhandlingarna, som EU-kommissionens ordförande Juncker inte är emot, innebär dock andra svårigheter, då britterna i så fall måste organisera EP-val om de är kvar i maj. Det skulle även ha konsekvenser både på EP-sittningen och EU:s framtida budget, och komma med en risk för EP:s framtida lagstiftning som skulle kunna förklaras ogiltig.

Deal eller no-deal så kommer de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien ligga på bordet relativt snart. Och det kommer att ta flera år tills vi når en balans på andra sidan Brexit.

EU måste först få mandat från de 27 medlemsstaterna för att förhandla handelsfrågan, vilket inte kommer bli helt smärtfritt då varje medlemsstat har olika prioriteringar. Sedan måste ett handelsavtal förhandlas bransch för bransch, och till sist måste varje parlament enskilt godkänna ett eventuellt handelsavtal. Många påstår att eftersom Storbritannien har varit en EU-medlemsstat så kommer detta bli de lättaste handelsförhandlingar i EU:s historia. Men det vore att underskatta det faktum att för första gången så förhandlar två ekonomiskt utvecklade enheter inte för att sammanstråla sin ekonomi, men snarare för att gå skilda vägar.

Därför kommer dessa förhandlingar vara mycket svårare än förväntat, och att i bästa fall leda till en överenskommelse i mitten av 2020-talet. Om utträdet dessutom sker utan avtal (no-deal) så kommer EU inte göra det lättare för britterna då EU varken får sin back-stop lösning eller Storbritanniens utbetalning av sin del av budgeten. Den politiska förklaringen angående handel mellan EU och Storbritannien är dessutom avsiktligt luddig och tvetydig.

Så hur kommer det se ut? Det kommer i alla fall bli lättare för EU, som redan har ett etablerat regelverk, än för Storbritannien som måste återuppfinna sitt eget regelverk efter 45 år av EU-lagstiftning i dessa frågor. Japan, Kanada och Sydkorea, som nyligen ingått frihandelsavtal med EU, inser potentialen att kräva mer från Storbritannien som nu är i en svagare position.

Mot en schweizisk, norsk eller kanadensisk lösning? Den schweiziska lösningen har alltid varit, i EU:s ögon, en juridiskt hopsnickrad lösning som ingen är riktigt nöjd med. Den svensk-norska gränslösningen skulle eventuellt kunna inspirera politikerna för att lösa den irländska frågan. Kanada-avtalet skulle definitivt inte heller räcka för framtida relationer, då det för det mesta bara avser handel.

De framtida handelsrelationerna mellan EU och Storbritannien kommer att kräva kreativitet för att bygga ett helt nytt koncept där EU inte behandlar Storbritannien som andra tredjepartsländer. Det kommer även bero på om Storbritannien önskar ett ”lätt” avtal eller ett mer genomtänkt, djupgående avtal. WTO-reglerna, som skulle tillämpas direkt om det blir en no-deal, kommer i varje fall inte räcka länge.

Ännu kvarstår många och stora osäkerheter kring Storbritanniens utträde och de framtida relationerna med EU. En sak är dock säker – färden kommer bli mycket skakig och säkerligen ta fler oväntade svängar som är svåra att förutse.

Theresa Ryberg
Chef förEnterprise Europe Network Stockholm.