Början på slutet av högkonjunkturen
På onsdagen presentade Konjunkturinstitutet sin nya prognos för den ekonomiska utvecklingen 2018−2019 i Sverige och i omvärlden, tillsammans med ett scenario för den längre utvecklingen. Konjunkturinstitutet bekräftar Företagarnas känsla för svagare konjunktur.
– Småföretagens förväntningar om utvecklingen framöver ger oss en god bild av arbetsmarknadsläget och företagens tillväxtmöjligheter. Konjunkturinstitutets nya prognos bekräftar det som vi såg i Småföretagsbarometern i våras, det vill säga att den svenska konjunkturen toppar i år. Nästa år förväntas den ekonomiska tillväxten avta i takt med att när bostadsbyggandet och näringslivets investeringar minskar, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
Småföretagen upplever en avmattning
De senaste årens undersökningar av såväl Konjunkturinstitutet som Företagarnas egen konjunkturundersökning Småföretagsbarometern har visat att småföretagskonjunkturen utvecklats starkt med stigande sysselsättning och god BNP-tillväxt som följd. Trots att tillväxttakten avtagit något pekade småföretagens förväntningar inför 2018 på en fortsatt positiv konjunkturutveckling inom både tillverknings- och tjänstesektorn. Småföretagsbarometern i våras visade emellertid att företagen inte klarat att upprätthålla sina expansionsplaner. Den avmattning som småföretagen upplever kan därför ses som början på slutet av högkonjunkturen, en tolkning som nu för stöd av konjunkturinstitutets prognoser.
Flera tillväxthinder för småföretagare
Det finns flera andra orsaker till att småföretagens tillväxt börjar avta. Det främsta tillväxthindret är bristen på lämplig arbetskraft. Svårigheterna med att hitta personal med relevant utbildning och erfarenhet har gjort att fyra av tio företag tvingats tacka nej till order. Det näst störst tillväxthindret är tuff konkurrens, framförallt genom nya försäljningskanaler. Digitalisering och e-handel har innebär en ny utmaning för det traditionella företagandet. Utöver detta skapar det internationella läget ytterligare oro. Den svagare kronkursen har gynnat exportörer och missgynnat importörer. Samtidigt skapar valutasvängningar en oro för de framtida förutsättningarna bland samtliga företag.
– Företagsklimatet och näringslivets konkurrenskraft behöver sättas högre upp på den politiska agendan. Utan en verkningsfull näringspolitik som förbättrar villkoren för företag och företagare riskerar småföretagens möjligheter att möta konjunkturutvecklingen försvagas, säger Daniel Wiberg.
Tre åtgärder för bättre företagsklimat
Framförallt behövs åtgärder inom tre områden:
- Säkra småföretagens tillgång till kompetens. Svenska småföretags svårigheter med att hitta arbetskraft med rätt kompetens har blivit allt mer akuta. Kvaliteten på det svenska utbildningssystemet måste höjas på alla nivåer och bli mer anpassat efter arbetsmarknadens efterfrågan.
- Sänk kostnaden för att anställa och underlätta rekrytering. Många företag upplever att kostnaderna för att anställa är för höga. Fler vägar in i arbetslivet behövs för de grupper som i dag står utanför arbetsmarknaden.
- Ta ner trösklarna för att starta företag. Många svenskar funderar på att starta företag men det är betydligt färre som tar steget. Fler skulle våga förverkliga sina affärsidéer om balansen mellan risk och avkastning förbättrades.