Sluta smyghöja skatten
I avvaktan på en ny regering ska kunna bildas faller det på övergångsregeringen att lägga fram en budgetproposition för 2019. Det förslag som lades på riksdagens bord 15 november utgår från den beslutade budgeten för 2018. Att propositionen är rensad från många förslag beror på att en övergångsregering av naturliga skäl ett begränsat mandat.
Som sajten Ekonomifakta konstaterar i en artikel finns det trots detta några skattepolitiska förslag i budgetpropositionen som är värda att notera. Den som är mest intressant är en omdiktning av delavgifterna i arbetsgivaravgiften.
Större del av arbetsgivaravgiften blir skatt
Sjukförsäkringsavgiften och efterlevandepensionsavgiften sänks med 0,8 respektive 0,1 procentenheter. Samtidigt höjs den allmänna löneavgiften med lika mycket, 0,9 procentenheter, för att arbetsgivaravgiften ska ligga kvar på 31,42 procent. Det betyder en omfördelning från avgift till skatt eftersom den allmänna löneavgiften, till skillnad från de andra delarna, saknar koppling till inkomstrelaterade förmåner.
Sverige har bland de högsta arbetsgivaravgifterna inom OECD. Tillsammans med höga skatter på bruttolön innebär det höga kostnader för att anställa.
– Sänkta arbetsgivaravgifter är en av de viktigaste frågorna för Sveriges småföretagare, det ser vi återkommande i vår stora konjunkturundersökning Småföretagsbarometern. Lönekostnaderna är oftast den helt dominerande kostnaden i mindre och växande företag och avgör i hög grad konkurrenskraft och tillväxtmöjligheter, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
En dold skatt
Inget parti tycks dock vilja prioritera generella sänkningar av arbetsgivaravgiften. Ur politiskt perspektiv är det lätt att förstå – skatten på lönen är något de flesta ser och känner till, medan arbetsgivaravgiften är en ”dold” skatt eftersom den betalas av arbetsgivaren.
– Den internationella konkurrensen blir allt hårdare samtidigt som tjänstesektorn blivit allt viktigare för tillväxten och sysselsättningen. Att sänka arbetsgivaravgifterna har därför blivit än viktigare, att ytterligare beskatta arbete, utan att koppla direkt till förmåner är fel väg att gå, säger Daniel Wiberg.
Om en stor del av beskattningen döljs för medborgarna påverkar det förtroendet för skattesystemet negativt. För att skapa ett mera transparent och ärligt skattesystem anser Företagarna att arbetsgivaravgiften bör sänkas och att det på ett bättre sätt bör tydliggöras vad som är en ren skatt på arbete.
Att sänka arbetsgivaravgiften för alla är en ”dyr” reform – samtidigt som det skulle sänka kostnader för företag brett och göra det billigare att anställa. Dock är det troligt att mer riktade sänkningar är mer effektiva för att sänka trösklarna för grupper av arbetstagare som i dag har svårt att komma in på arbetsmarknaden, där det skulle vara en vinst både för individerna och samhällsekonomin om de gick från utanförskap till arbete.
– Företagarna vill se sänkta kostnader för att anställa – och i det är sänkt arbetsgivaravgift en viktig del. Andelen av arbetsgivaravgiften som är ren skatt (allmän löneavgift) har ökat de senaste åren, och ökar nu ytterligare – den skulle i stället behöva minskas. Nedsatta arbetsgivaravgifter för särskilt utsatta grupper kan ge goda effekter – om det utformas på rätt sätt. Det finns, som synes, mycket att göra, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert.