Flygskatten motverkar regeringens egna mål om fler direktlinjer och utarmar konkurrenskraften

Flyget är centralt för företagande och tillväxt eftersom globala marknader och värdekedjor måste vara sammankopplade. Länder och städer som gör anspråk på att delta i den globala konkurrensen måste ha effektiva flygtransportsystem med kapacitet att tjäna globala och nationella resenärer. Interkontinentala direktflygningar brukar lyftas särskilt i detta avseende och regeringens Exportstrategi har därför haft som en särskild satsning att öka antalet direktflygningar.

- Tyvärr så håller regeringens politik inte ihop och flygskatten leder nu till att direktflyglinjerna minskar, snarare än ökar. Framförallt är det företag och affärsresenärer som kommer att drabbas av längre restider och ökade kostnader, konstaterar Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg

Flygskatten gör det dyrare att driva företag i Sverige i förhållande till våra konkurrentländer och återigen är det Sveriges företag som ska ta notan genom högre skatter och avgifter.

- Vi har reda sett att flygskatten bidragit till att regionala inrikeslinjer lagts ned, det finns nu en stor risk att en rad mindre flygplatser kommer tvingas stänga ned. Det slår hårdast mot företagare i viktiga företagarregioner i exempelvis södra och norra Sverige. Såväl Stockholms Handelskammare som Transportstyrelsen förutspådde att införandet av flygskatten skulle leda till färre flygresor och mindre marginaler för flygbolagen, säger Daniel Wiberg. 

Flygresor är inte bara charterresor, det är ett nödvändigt och effektivt transportmedel för företag i hela landet. Företag utanför storstäderna är ofta direkt beroende av flyget för att snabbt kunna möta kunder och leverantörer och knyta affärsförbindelser i en allt snabbare och allt mer globaliserad värld. Att det svenska järnvägssystemet ofta utgör ett högst bristfälligt komplement vet alla som själva fastnat i de återkommande tågförseningarna.

- Det tragiska är att inte ens miljöeffekterna av flygskatten förväntas bli positiva, snarare tvärtom. De stora förlorarna blir svenska företag som nu både får ökade kostnader, längre restider och därmed förlorad konkurrenskraft. Det går inte att bara trumma igenom skattehöjningar, utan att titta på konsekvenserna och utformningen av skatterna. Regeringen har tyvärr inte gjort hemläxan och nu ser vi resultatet, säger Daniel Wiberg.