Tappad energi med eftersläpande elnätsmarknad
I höstas lämnade Energimarknadsinspektionen över rapporten ”Nya regler för elnätsföretagen inför perioden 2020-2023” till regeringen, där en reglering i avkastning vid fastställande av intäktsramar för elnätsföretag föreslås. Bakgrunden till Energimarknadsinspektionens uppdrag låg i att regeringen velat se till så att nätavgifterna motsvarar investeringarna i elnätet och att elnätsföretagen tar ut rimliga kostnader för användandet av denna infrastruktur.
Riskabelt med förhastad reglering
Företagarna ser goda ambitioner i att säkerställa att kundkostnaden för elnätet är skäliga, men har samtidigt pekat på flera risker som finns med en förhastad reglering som bör föranleda försiktighet.
- Det är en god ambition och viktigt att säkerställa att elnätsföretagen tar ut skäliga kostnader eftersom deras verksamheter bedrivs på en monopolmarknad. I det hänseendet är vi positiva till energiminister Ibrahim Baylans och Energimarknadsinspektionens initiativ. Däremot kan en alltför hastig hantering av frågan om att drastiskt minska elnätsföretagens avkastning ha negativa effekter på en viktig del av infrastrukturen, säger Philip Thunborg, sakkunnig i infrastrukturfrågor på Företagarna.
Behövs stora investeringar
Småföretagen i Sverige behöver långsiktigt stabil infrastruktur, och där utgör elnätet en central funktion. Samtidigt behövs det stora investeringar i elnäten för att Sverige ska klara de politiska mål som den blocköverskridande energiöverenskommelsen satte upp. Målen innefattar exempelvis att Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp samt en 100 % förnybar elproduktion år 2040.
- Det svenska elnätet är i behov av utveckling och upprustning. Om Sverige ska kunna leva upp till energiöverenskommelsens mål behövs en förutsägbar energipolitik samt effektivare och smartare elnät, vilket ställer stora krav på investeringar. Uteblir investeringarna riskerar vi att se en negativ påverkan på sysselsättningen runt om i landet när nödvändiga projekt, där underleverantörer som ofta är småföretag anlitas, skjuts på framtiden. Den föreslagna regleringen kan försvåra omställningen och modernisering och det behövs därför en tydligare konsekvensbeskrivning och analys innan beslut fattas, avslutar Philip Thunborg.