Energiskatten tynger glashyttan

Tio minuter från Åre by, vid foten av Åreskutan och Mullfjället, tar Duved vid. I stationshuset driver Annika Adling Weile Åre glashytta tillsammans med två medarbetare. De tillverkar både prydnadssaker och bruksföremål, som glasen Olympia som står på borden i den prisade restaurangen Fäviken Magasinet på andra sidan Åreskutan.

Annika är utbildad glasformgivare på Glas- och Keramikskolan på Bornholm men drogs till friluftslivet och skidåkningen i Jämtland. Många turister från hela världen hittar till glashyttan och köper bruksföremål och souvenirer.

Återbetalning av energiskatten

Hjärtat i verksamheten är glassmältugnen omgiven av galleriet och butiken. Att hålla ugnen varm kräver en hel del elkraft. Förr hade företag med sådana förutsättningar lägre energiskatt på el, men sedan 2017 gäller en och samma skattesats. Däremot kan företag som tillverkar produkter i industriell verksamhet ha rätt till skattebefrielse för energiskatt på el. Det går till så att företaget ansöker om återbetalning av energiskatten i efterhand.

– Förr var det solklart. Nu måste jag sitta och fylla i hur mycket av elräkningen som går till själva verksamheten. Inte bara hur mycket ugnen drar, utan hur mycket el kassaapparaten och olika lampor använder. Det kan inte ens Jämtkraft svara på när jag frågar, säger Annika Adling Weile.

Långa handläggningstider skapar osäkerhet

Den andra änden av ansökningsbyråkratin är långa handläggningstider. Det är Skatteverket som fattar beslut om återbetalning, men besluten kan dra ut på tiden och det är inte alltid enkelt att veta vad som gäller. Glashyttan ansökte om att få återbetalning i januari, men Skatteverket svarade inte förrän i maj.

– Jag mejlade och ringde flera gånger, men allt bara drog ut på tiden. Det är inte rimligt att jag ska behöva vänta över fyra månader på att få ett besked från en myndighet i ett rutinärende som jag gjort på nätet, säger Annika Adling Weile.

En annan jämtländsk företagare i Annikas nätverk fick avslag på sin ansökan med motivering att det rörde sig om för lite pengar. Ett resonemang som hon tycker är helt fel.

– Vad som är mycket eller lite i kronor och ören är ju något som varje företagare vet mycket bättre än en myndighet. Summan borde inte påverka om man har rätt till återbetalning eller inte, säger Annika Adling Weile.

Tar mycket energi från verksamheten 

Små företag som Åre Glashytta måste dessutom ligga ute med pengarna för energiskatten under lång tid. Det är bara större företag som har möjlighet att ansöka hos Skatteverket om medgivande att få återbetalning kvartalsvis, eller från och med 2018 per månad. För små företag är det en ansökan per kalenderår som gäller.

– Vi som driver små företag har ju också behov av att få tillbaka pengarna snabbt. Men nu ska vi ligga ute med dem i stället. För vår del handlar det om ungefär 70 000 kronor per år. Det är en hel del i vår verksamhet, säger Annika Adling Weile.

Den segdragna byråkratin och osäkerheten förknippad med om man kommer att få tillbaka pengar eller inte blir en börda.

– Jag tycker att det känns som att myndigheterna vill straffa oss bara för att vi driver företag. Det här tar så mycket energi som jag skulle vilja ägna åt att blåsa glas och driva företaget, men vi måste ju hålla på med detta eftersom vi ligger ute med så mycket pengar, avslutar Annika Adling Weile.

Skriv under uppropet mot regelbörda

I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, trots det görs för lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Därför driver Företagarna kampanjen "Stoppa regelbördan" som kommer lämnas över till Sveriges nästa regering.
Skriv under uppropet här.