Åkeriernas kör- och vilotider borde hjälpa, inte stjälpa

Åkerier kör med tunga fordon på vägarna. De levererar hela tiden varor som andra företag behöver för att kunna bedriva sin verksamhet. Alla som kör lastbilar eller andra fordon med högre totalvikt än 3,5 ton måste följa EU:s regelverk om kör- och vilotider. Det handlar både om säkerheten på vägarna och bra villkor för de som kör – samt sunda spelregler i branschen. Regelefterlevnaden kontrolleras av både Transportstyrelsen och av polisen på vägarna genom färdskrivare och förarkort.

Flytta en lastbil kan bli dyrt

Flera åkare som Företagarna talat med betonar att regelverket behövs, men de känner sig motarbetade av myndigheternas kontroller och avgifter för överträdelser. Den strikta tillämpningen gör att minsta lilla misstag kan bli dyrt. En del känner sig också missförstådda. Om det står i tidningen att en åkare gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse är det lätt att tro att det måste handla om trafikfarligt beteende eller dåliga arbetsförhållanden. Men sanningen kan vara så enkel som att en chaufför flyttar en lastbil på en uppställningsplats trots att hens körtid är slut, i stället för att en annan chaufför ska gå in och jobba för att bara parkera om bilen.

”Jag tror inte att någon annan bransch är så hårt kontrollerad”, säger en åkare som vill vara anonym. Hen jämför med att alla som jobbar på kontor skulle vara tvungna att stänga av datorerna på bestämda klockslag, oavsett vad de håller på med, eller betala sanktionsavgifter på tusentals kronor för överträdelser om de inte lyder.

– Självklart måste det finnas bestämmelser för yrkeschaufförernas arbetstider bakom ratten. Det är det nog ingen seriös aktör som har invändningar mot. Det handlar ju om konkurrens, säkerhet och arbetsmiljö. Men regelverkets utformning och tillämpning är alldeles för fyrkantig och det får ibland ekonomiska följder som inte är rimliga för en åkare, säger Jacob Hartman på Sveriges Åkeriföretag.

Höga sanktionsavgifter för åkerierna

Flera åkare som Företagarna talat med knyter näven i byxfickan och betalar sanktionsavgifter, trots att de inte anser att överträdelserna står i proportion till kostnaden. Andra överklagar besluten och tar hjälp av sin branschorganisation. Den sammanlagda sanktionsavgiften kan uppgå till 800 000 kronor eller en procent av företagets årsomsättning. Det är mycket i en bransch med hård konkurrens.

Det är möjligt att göra undantag från reglerna, men då måste man inkomma med skriftliga skäl, något som flera åkare liknar vid att sätta sig och skriva en hel uppsats till myndigheterna. Då kan det vara lika bra att låta bli att göra ett jobb, eftersom minsta fel ändå kan bli dyrt, resonerar några.

Mänskliga faktorn

Om en chaufför kör ett pass en fredagseftermiddag i tät trafik och vill åka till uppställningsplatsen och ta helg spelar det ingen roll om det är fem minuter kvar till målet när reglerna säger att det är dags att vila. Då måste chauffören stanna och vila i 45 minuter innan hen får åka de sista fem minuterna. Skapar det stress eller bra arbetsmiljö? undrar en åkare som Företagarna talat med.

Från och med 1 mars i år gäller nya bestämmelser i tillämpningen av kör- och vilotider. Tidigare var maxgränsen för den sammanlagda sanktionsavgiften tio procent av omsättningen, i stället för som nu en procent. Men samtidigt har beloppsgränsen i kronor höjts från 200 000 till 800 000 kronor. Möjligheterna att befria företag från sanktioner om det bedöms som oskäligt av Transportstyrelsen har utökats, men inte så mycket som många hade hoppats på. Flera åkare som Företagarna talat med hänvisar till Danmark, där reglerna är mycket mer flexibla, trots att det är samma EU-bestämmelser som gäller där som i Sverige.

– Det vore bättre om en företagskontroll var en följd av en preliminär undersökning. Det vill säga, att man i ett första läge granskar företaget i fråga och tar reda på hur helhetsbilden ser ut. Om det finns brister i rutiner så bör företaget få en chans att åtgärda dessa innan man får en sanktionsavgift, säger Jacob Hartman.

På Sveriges Åkeriföretag anser man att det är extremt viktigt att Transportstyrelsen ser skillnad på fusk och misstag och gör en helhetsbild av företaget vid en granskning.

– Fusk skall givetvis bestraffas, men företag måste få en chans att ställa tillrätta rutiner som ibland är bristande innan man får en potentiell dödsdom för företaget. Det kan handla om ett större åkeri med flera anställda som får en stor sanktionsavgift trots att de i helhet har under en procent i felmarginal. Detta är då oftast på grund utav den mänskliga faktorn och företaget i sig har utmärkta rutiner och riktlinjer för hur kör- och vilotiderna ska skötas. I grund och botten är det orimligt för hela näringen att straffa företag som lägger ner tid och pengar på att försöka göra rätt. Det snedvrider konkurrensen, säger Jacob Hartman.

Frustrerade åkare

En åkare som vill vara anonym för att inte reta upp Transportstyrelsen säger att hen ibland fungerar på att ge upp. ”Jag vet att många tänker som jag, om det verkligen är värt att hålla på så här när myndigheterna är så oresonliga”, säger hen.

Har du erfarenhet av orimlig regelbörda?

Dela med dig här på Företagarnas kampanjsida: Efterlysning: Din värsta regelbörda.

Tillsammans tar vi upp kampen mot regelbördan!