Företagarnas experter om industriavtalet

- I år har det varit särskilt besvärligt i förhandlingarna eftersom facken har ställt krav på en speciell låglönesatsning och arbetsgivarna har motsatt sig det som de har uppfattat som ”dubbla märken”. Vi kan inte annat än hålla med nu när avtalet är klart, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarnas specialist på arbetsrätt & arbetsmiljö.

Vad innebär då avtalet?

- Det är ett treårigt avtal med en total löneökning om 6 procent plus 0,5 procent avsatt till flex-/deltidspension plus en låglönesatsning som inte är definierad i kronor eller procent men som ska tillfalla de som tjänar 24 000 kr eller lägre.

Det är här som det blir lite oklart, menar Lise-Lotte.

- Enligt parterna så ska den så kallade ”potten” beräknas baserat på hur mycket kronor den årliga ökningen om 2 procent blir. Sedan ska detta fördelas mellan löntagarna. Men de lägsta lönerna man ska räkna på får inte vara under 24 000 kr.

Lokala varianter i respektive avtal förekommer men enkelt uttryckt skulle det kunna se ut som följande exempel:

I ett företag med 10 anställda där lönespridningen är från 22 000 kr till 26 000 kr mellan de anställda blir pottberäkningen delvis fiktiv. När de 2 procent ska beräknas så räknas de lägsta lönerna upp fiktivt till 24 000 kr. Och sen beräknas de 2 procent på den totala lönesumman. Det belopp som då räknas fram ska fördelas så att arbetsgivaren lägger mer på de som har under 24 000 kr och resten fördelas mellan övriga som redan har 24 000 kr eller mer. Detta kan ju vara lovvärt och bra för de som tjänar mindre än 24 000 kr, men som vi bedömer det är konstruktionen komplicerad och oförutsägbar.

Lise Lotte fortsätter:

- En annan fråga handlar om vad som händer i de branscher där själva medianlönen är lägre är 24 000? I de kvinnodominerade yrkena och branscherna som t.ex. handeln, hotell- och restaurang, samt i delar av offentlig sektor är medianlönerna inte sällan under 24 000 kr.

- Deras avtal är inte klara än, med Industriavtalet som norm och med den konstruktion de hittills beskrivit som låglönesatsning riskerar nu de 2 procenten bli snarare ett golv än norm. Värt att beakta är att i de branscher som ännu inte är klara är vanligen marginalerna mindre och lönsamheten sämre vilket naturligtvis avspeglar sig både i lönenivåer och utrymmen, säger Lise-Lotte Argulander.

Internationella jämförelser visar att det svenska företagsklimatet relativt sett är mycket bra. Detta har betalat sig i form av högre ekonomisk tillväxt och ekonomisk stabilitet jämfört med andra OECD-länder. För att fortsatt förbättra förutsättningarna för långsiktig tillväxt är satsningar på att förbättra företagsklimatet viktiga. Skatter och kostnader för arbetskraft, inklusive socialavgifter tillhör de stora kostnadsposterna för många företag och påverkar direkt lönsamheten och risken med att driva företag.

Vad innebär detta för Företagarnas medlemsföretag?

- Ett problem med den svenska lönebildningsmodellen är den osäkerhet som råder för mindre företag som ofta inte har kollektivavtal. För dem finns ju inte någon bestämd minimilön utan istället blir det att följa de nivåer och villkor som sätts i avtalen. Inte blir det lättare av att avtalen inte alltid är tillgängliga för andra än de avtalsslutande parterna.

- Samtidigt har Sverige lägst andel låglönejobb i EU och både inom akademin och på ledarsidor pågår en intensiv debatt om hur de relativt höga svenska minimilönerna egentligen påverkar arbetslösheten bland nyanlända, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Mycket talar för att arbetsbesparande teknologi kommer att göra det än svårare för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in i arbetslivet om lönekostnaderna är höga. Ett exempel på en bransch som etablerats, vuxit och skapat arbetstillfällen är hushållstjänstesektorn, eftersom det blivit billigare att köpa denna typ av tjänster genom RUT-avdraget. Det är också en bransch där många som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden kommit in och skapat sig både jobb och karriär.

- Eftersom Sverige står inför en rad utmaningar vad gäller arbetslöshet och integration är det viktigt att verkligen fundera på dessa frågor för att på alla möjliga sätt skapa vägar in i arbetslivet och det svenska samhället, avslutar Daniel Wiberg.