Lyssna på #företagarpodden: Så får du betalt i tid #företagarpodden 38

Läs även: "Damberg menar allvar"

Företagaren har i flera artiklar och granskningar berättat om problemen för småföretagare att få betalt för sina fakturor från storföretagen. Den borgerliga regeringen försökte åtgärda problemet redan 2013 med en ny och frivillig lagstiftning som fastställde att det är 30 dagars betalningstid som gäller mellan företag – såvida inget annat avtalats. Storföretagen utnyttjar ofta lagens möjlighet till ”frivilliga” lösningar och många småföretagare vittnar om hur maktlösa de känner sig inför krav på 60, 90 dagar eller ännu längre betalningstider. Nu berättar näringsminister Mikael Damberg i en intervju med Företagaren vad han vill göra för att komma tillrätta med betalningsslarvet.

Vad ska du göra åt de långa betalningstiderna?

– Jag har bjudit in ett flertal representanter (reds kommentar: bland annat Företagarna och Svenskt Näringsliv) för att diskutera hur näringslivet självt kan försöka ta fram en uppförandekod som ser till att små och medelstora företag inte behöver agera bank åt stora företag, säger Mikael Damberg. Jag är också tydlig med att säga att om man inte lyckas med de här förhandlingarna så utesluter jag inte att vi går fram med en förtydligad lagstiftning på det här området.

– Sena betalningar kostar Sverige jobb och tillväxtmöjligheter. Små och medelstora företag är de som skapar de flesta jobben. I dag så dräneras småföretag på likviditet och därmed försvåras möjlighet att växa och anställa.

På vilket sätt hämmas jobbtillväxten?

– I regeringens egen undersökning svarar en tredjedel av de små och medelstora företagen att sena betalningar är ett hinder för expansion och jobbskapande. Det är en hög siffra!

Vad beror det på att vi är så dåliga?

– Om jag ska vara riktigt ärlig så var ett antal länder så fruktansvärt mycket sämre förut – men de har blivit bättre. I Sverige ser man väldigt lite förändring efter nya lagstiftningen, utvecklingen går snarare åt fel håll. De förhoppningar som fanns från den borgerliga regeringen och den dåvarande näringsministern Annie Lööf om att den nya lagstiftningen skulle bli normerande och sänka betaltiderna har inte inträffat.

Vad säger att frivillighet kommer att funka den här gången?

– Det bygger på att man kommer överens om någon form av uppförandekod där också de tunga aktörerna på svensk marknad faktiskt säger att: ”Vi kommer att korta våra betaltider och betala i rimlig tid.”. Då är 30 dagar det vi ofta brukar prata om. Det bygger på att man kommer överens om en sådan spelplan.

Hur lång tid får parterna på sig att komma överens?

– De måste visa framsteg och att vi tror att vi kan landa det här på ungefär ett halvårs sikt. Annars är det ju ingen idé att vi harvar det här månad ut och månad in. Hela poängen med en uppförandekod måste ju vara att det leder till resultat.

Vilka kommer att delta i gruppen?

– Både små och medelstora företag men också de organisationer som organiserar de väldigt stora företagen kommer att finnas med.

Vad avhåller dig från att smälla till med ett lagförslag redan nu?

– Min grunduppfattning är att det allra bästa är att man kommer fram avtalsvägen. Men om det inte kommer fram en kod – då är regeringen tydlig med att vi är beredda att överväga lagstiftning. Jag tror att den här pressen kanske behövs för att parterna ska komma överens.

”Regeringen är tydlig med att vi är beredda att överväga lagstiftning”

Hur stort spelrum tycker du att de ska ha. Kan de komma fram till att 60 dagars betaltid är ok?

– Jag är väldigt tveksam till om de små företagen i de här samtalen kommer att säga att det är en toppenidé att ligga på 60 dagar. Det skulle ju snarare kunna driva upp betaltiderna än att få ner dem. Men det är ju inte jag som ska sköta den här förhandlingen. Det är ju faktiskt de små och stora företagen i Sverige som måste komma vidare själva i en diskussion om uppförandekod, framför allt i de branscher som har störst problem.

Vilka sanktioner tänker du dig för den som inte följer lagen?

– Det är ju olika böter. Det fanns ju en lagrådsremiss som den borgerliga regeringen skickade ut på remiss. Utredningsarbetet är ju gjort kring den frågan. Då var det 30 dagar utan möjlighet till undantag.

Men det finns ju faktiskt en del mindre företag, bland annat inom handeln, som har en tradition av långa fakturatider. Hur ska man säkra att de inte drabbas?

– Det jag ser som ett strukturproblem i den här frågan är att i dag använder en del stora företag de små företagen som bank. Det är inte bra för någon därför att de stora företagen har ju bättre möjligheter än de små att ordna likviditet och banklån. Det blir ineffektivt i hela ekonomin att jobba på det här sättet. Sedan vet vi att man kan välja att jobba med olika affärsmodeller kopplat till både sina leverantörer och till kunder.

Sten Sjögren och Mikael Damberg

Inte ens statens egna bolag betalar i tid. Vad kan du göra åt det?

– Här har jag redan agerat. I ägaranvisningen till de statliga bolagen har det blivit förtydligat att det här är en av de frågor som de ska jobba med när det handlar om att vara föredömen, att man klarar betaltiderna. Vi får se vilken effekt det får men det brukar leda till resultat när vi är tydliga med vad staten som ägare förväntar sig hur bolagen ska bete sig. Men det är inte alla statliga bolag som har problem med det här.

Kan man göra något annat för att förbättra företagens likviditet?

– Ja, verkligen. Jag har också ett möte inom kort med affärsbankerna för att diskutera utlåningen till små och medelstora företag, säger Mikael Damberg. Staten har gått i ledningen de senaste åren, ett exempel är Almi som ökade sin utlåning 2015 med en miljard jämfört med året innan.

– Här vill jag bjuda in bankerna till ett samarbete. Staten kan vara en aktör men staten kan inte ta över finansieringsansvaret för små och medelstora företag i Sverige. Så där är jag nyfiken på om det går att hitta modeller där vi kan samverka för att se till att små och medelstora företag just i Sverige har de bästa möjligheterna att expandera och få lån.

Här är parterna som ska komma överens:
Parter som bjudits in till samtalen om kortare betalningstider: Företagarna, Svenskt Näringsliv, Svenska Teknik- och Designföretagen, Fordonskomponentgruppen, ICC, FAR, Almega och Teknikföretagen. Förre Metallbasen Göran Johnsson har utsetts att leda gruppen.