"Alla företag har ju någon gång varit små!"

Sara Wennerström, som äger och driver Solhaga Stenugnsbageri, är överväldigad av responsen efter att hon gått ut och berättat om hur kraven från fackförbundet Livs påverkar hennes verksamhet negativt. Tusentals har läst och delat hennes blogginlägg och debattartikel i GP. Kommentarer, brev och gilla-markeringar strömmar in.

- Jag har inte ens kunnat ta del av alla kommentarer, jag hinner bara skrapa på ytan. Frågan är så mycket större än jag trodde när jag gick ut med det här, berättar Sara Wennerström.

Det märks att frågan är känslig. Många småföretagare hör av sig och tackar för att Sara Wennerström tar debatten, eftersom de själva inte vågar eller känner att de kan. En hel del brev och kommentarer kommer också från personer som i grunden är positiva till fackförbunden och den svenska modellen, men som tycker att Livs krav mot bageriet slår snett.

- Vissa är till och med fackligt engagerade men håller ändå med mig. En vanlig kommentar är att facken borde ägna sig åt att motverka de dåliga arbetsgivarna istället för att gå på småföretag där verksamheten faktiskt fungerar.

Hanteringen av ärendet med Livs tar tid och kraft från företagandet. Men för Sara Wennerström är det viktigt att lyfta principdiskussionen. Det handlar inte bara om hennes bageri, utan om villkoren för småföretagen i stort.

- Alla företag har ju någon gång varit små. Hur ska vi någonsin kunna få fler storföretag om man begränsar möjligheterna för de små att utvecklas?

FAKTA OM KOLLEKTIVAVTAL

Vilka regler gäller på arbetsmarknaden?

I dag regleras vissa anställningsvillkor i lagstiftningen, exempelvis anställningsformer, arbetstider och semester. Dessa regler är tvingande och arbetsgivaren kan inte komma överens om sämre villkor än vad lagen säger.  Vad gäller lön och ersättningar regleras dessa av kollektivavtal eller direkt med den anställde.

Kollektivavtal – vad är det?

 I Sverige idag finns det ca 680 olika kollektivavtal, som alla har olika tillämpningsområden och med olika utformade villkor, löner och ersättningar. Ett kollektivavtal är ett avtal mellan två parter på arbetsmarknaden som reglerar allmänna anställningsvillkor och lön, ersättningar, övertid, ledigheter, arbetstider, tjänstepension, försäkringar med mera, och som ska gälla mellan dem som tecknar det avtalet. Det är per definition ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivarorganisation och en facklig organisation, till exempel  mellan Livsmedelsföretagen och Livsmedelsarbetarförbundet (Livs).

Kan arbetsgivare tvingas att teckna kollektivavtal?

Formellt sett råder det föreningsfrihet i Sverige. För att ett företag ska bli bundet av ett kollektivavtal krävs att företaget antingen går med i en arbetsgivarorganisation eller tecknar ett så kallat hängavtal direkt med den fackliga organisationen.

Men i och med att fackliga organisationer har rätt att vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som vägrar att teckna kollektivavtal blir föreningsfriheten en chimär. En facklig organisation som vidtar stridsåtgärder mot en arbetsgivare utövar i praktiken en sådan makt att det blir omöjligt att stå utanför ett kollektivavtal. I värsta fall kan företaget tvingas lägga ner sin verksamhet på grund av stridsåtgärderna.

Vad händer när facket vill ha kollektivavtal?

Om en facklig organisation vill att en arbetsgivare ska teckna kollektivavtal kontaktar de arbetsgivaren och framför detta krav. Det vanligaste är att de kallar till en förhandling och där framställer kravet. Kommer det en förhandlingsframställan måste arbetsgivaren enligt lag ställa upp och förhandla med facket. I annat fall riskerar de ett skadestånd för förhandlingsvägran. I förhandlingen diskuteras kollektivavtalsfrågan och om arbetsgivaren inte vill teckna kollektivavtal tackar de nej. Förhandlingen avslutas då i oenighet. Efter förhandlingen kan facket välja att påkalla stridsåtgärder. Anmälan om stridsåtgärder ska lämnas sju arbetsdagar innan de ska träda i kraft, både till arbetsgivaren och till Medlingsinstitutet.

Vad är en stridsåtgärd?

Den vanligaste stridsåtgärden är att facket försätter företaget i så kallad blockad. Det innebär att de placerar ut strejkvakter utanför arbetsgivaren som lämnar information till förbipasserande. Facket kan också ta ut sina medlemmar på arbetsplatsen i strejk. Detta stör naturligtvis företagets produktion och möjligheter att driva verksamheten. Om företaget fortsätter att stå emot kraven på kollektivavtal kan facket utöka sina stridsåtgärder och eventuellt begära sympatiåtgärder från andra fackförbund för att tvinga in företaget i avtalet. En blockad kan pågå under lång tid - ibland flera  månader.

Vad är en sympatiåtgärd?

En sympatiåtgärd kan till exempel vara att via annat fackförbund stoppa varuleveranser till och från företaget eller att stoppa sophämtningen. Det är oftast väldigt effektivt – utan leveranser och sophämtning har företaget snart inget att sälja, förlorar kunder och kan tvingas stänga verksamheten.

Vad vill Företagarna?

Facken brukar försvara sitt agerande genom att hävda att konflikterna i Sverige är så få att de inte utgör något problem. Men redan hotet om att vidta stridsåtgärder ”tvingar” företagen att ingå kollektivavtal för att undvika att företaget lider alltför stor ekonomisk skada.

I Solhagas fall hotar Livs med blockad för att utöva påtryckning på företaget att teckna kollektivavtal. Men än så länge så har inte Livs vidtagit någon konfliktåtgärd.

Företagarna anser att rätten att vidta stridsåtgärder måste begränsas i svensk lag.  En proportionalitetsregel behöver införas för att skydda företag som inte vill ingå kollektivavtal men som ändå kan visa att de har schysta villkor för sina anställda. En sådan regel kan utformas på olika sätt men Företagarna menar att den är nödvändig framför allt för att skydda de mindre ägarledda företagen.

När det gäller sympatiåtgärder vill Företagarna att möjligheten stoppas helt. Sympatiåtgärder för att tvinga in kollektivavtalslösa företagare i kollektivavtal måste bli olagliga. Dagens regelverk gör det i praktiken omöjligt även för seriösa företag att stå utanför kollektivavtal, om facken kräver att sådana införs, något som rimmar illa med avtalsfriheten. På sikt äventyrar detta företagsamheten i Sverige.

Har du frågor, vänd dig till Företagarnas rådgivning

 Artikeln "Orimliga krav från Livs mot bageri"