För 200 år sedan bodde 90 procent av Sveriges befolkning på landet. Idag är det nästan tvärt om, 85 procent av oss bor i *tätorter. Processen kallas urbanisering och påverkar självklart både de platser som växer och den landsbygd som många lämnar.

Urbaniseringen medför både utmaningar och möjligheter för samhälle och näringsliv.

Industrialiseringen påverkade

Första ökningen i tätortsgraden börjar runt 1850. På slutet av 1800-talet går det fort med urbaniseringen, framförallt pga industrialiseringen. Inflyttningen till städerna är då snabb och urbaniseringsgraden i Sverige ökade från 15 till 80 procent på mindre än 100 år.

Runt 1930 nåddes den demografiska brytpunkten, alltså att lika många bodde på landsbygd som i tätorter. Sett till urbaniseringsgrad har andelen av befolkningen som bor i tätort gått från 81 procent 1970 till 85 procent 2010 då den senaste tätortsavgränsningen gjordes i Sverige.

Nya besked i höst

I oktober 2016 presenteras siffror för år 2015. Det ska bli spännande att se hur utvecklingen fortsätter, men stalltipset är att urbaniseringen fortsätter. Vi återkommer då!

 Källa: SCB, Befolkningsutvecklingen i Sverige 1800-2010 fördelat på urban och rural befolkning

*En tätort definieras i Sverige som ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter