Stor skillnad hos kommunernas service till företagen i Västmanlands län

De fem områdena för regeltillämpning handlar om livsmedelskontroll, serveringstillstånd, bygglov, miljöfarlig verksamhet och villkor för nyetablering. Huvudsyftet med NNR:s projekt är att uppmuntra kommunerna att se över sin tillämpning av regler som berör företagen. Förhoppningen är att det ska bli mer enhetligt och kostnadseffektivt för företagen liksom mer förutsägbart.

Regelförbättring, förutsägbarhet, samt minskade kostnader till följd av regler och kortade handläggningstider är viktigt för tillväxten och företagsklimatet. Arbetet med detta bör ske på alla nivåer i samhället och inte minst på den kommunala då det är där som många företag möter regelverken.

Bygglov är det många företagare som har efterenhet av att söka. Inom Sverige kan handläggningstiderna variera med tio veckor för ett identiskt ärende och avgiften, planavgift tillsammans med bygglovsavgift, med hela 234 117 kr. För ett serveringstillstånd kan en restaurang i en kommun få vänta 11 veckor längre än i en annan kommun. De kan även tvingas betala nästan fem gånger så mycket i ansökningsavgift eller nästan sex gånger så mycket i tillsynsavgift.

Inom Västmanlands län ligger skillnader i kostnaden för bygglovs- och planavgift på 62 811 kronor, vilket talar för att en översyn behövs.

Att följa sina ärenden på nätet är en förenkling som vi förespråkar som underlättar både för företagare och skulle kunna frigöra tid för kommunens tjänstemän. Förståelse mellan myndigheter och näringsliv är avgörande och en dialog med ett näringslivsfrämjande perspektiv, där man inte letar fel utan istället underlättar för företagaren att göra rätt. Är den dialog vi önskar.

Vi har även sätt hur kreativa och snabba kommunerna kan vara nu under pandemin för att underlätta för kommunens företagare. Det är nu viktigt att man tar med sig det sättet att agera även efter det att pandemin och dess restriktioner upphört. Företagen behöver all hjälp dom kan få för att underlätta deras återhämtning och på så vis säkerställa jobb och förhoppningsvis öka skatteintäkterna till kommunerna, säger Thomas Byström. 

- Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket. Avgifterna ska motsvara arbetsinsatsen och det är svårt att se att de verkligen gör det i det här fallet. Det finns heller ingen naturlag som säger att det ska behöva vara olika långa handläggningstider i olika kommuner, utan det är snarast en fråga om prioriteringar och effektivitet, säger August Liljeqvist på NNR. Foto: NNR

Rutinerna och kostnaderna för tillsyn är också något som skiftar stort mellan kommuner och län och många kommuner har också höjt sina avgifter sedan NNR:s förra granskning år 2016. Exempelvis har 74 procent av kommunerna höjt tillsynsavgifterna för miljöfarlig verksamhet sedan dess, och landets dyraste kommun tar ut 25 600 kr för den årliga tillsynen, medan den billigaste ligger på 723 kronor. I Västmanlands län kostar det i genomsnitt 10 232 kronor för NNR:s biltvättsexempel.

- Det handlar till syvende och sist om förståelse och respekt för företagande. Kommunerna bör kunna klara av att göra en rimlig prissättning och samtidigt arbeta för att förbättra sin servicenivå. Det finns ingen anledning att kostnader och tidsåtgång ska variera så mycket över kommungränserna som de faktiskt gör idag, säger August Liljeqvist. 

I de allra flesta svenska kommuner finns det ett mål om att förbättra sitt företagsklimat. Fler och växande företag betyder fler jobb, ökade skatteintäkter och därmed ett ökat välstånd i kommunen. Men når dessa mål, sannolikt väl förankrade hos politik och kommunledning, fram till handläggare som möter företagen i deras vardag? Nej, inte i den utsträckning man kan tro eller hoppas.

I undersökningen om livsmedelskontroll framkom att i så mycket som en tredjedel av kommunerna uppgav sig livsmedelsinspektörer vara säkra på att inget tydligt näringslivsfrämjande arbete bedrivs i kommunen. Sala kommun är dock ett exempel där handläggarna inom Livsmedelskontroll arbetar utifrån kommunens näringslivsfrämjande policy. Så jobbar man också med Serveringstillstånden inom Västerås kommun.

- Det är glädjande att det i åtminstone Sala och Västerås utvärderas hur myndighetsverksamheten påverkar företagen när de kontrolleras. Men, kommunerna måste generellt se till att hela organisationen drar åt samma håll. Kommunens kontrollfunktioner är en del av kommunens samspel med näringslivet och påverkar förstås hela näringslivsklimatet, säger Kristin Lahed. Foto: Ernst Henry Photography AB. 

Även CoronakrisensFoto: Ernst Henry Photography AB effekter och efterverkningar kommer att ställa extra stora krav på effektiviteten i de kommunala förvaltningarna framgent. Ska kommunerna uppnå ett gott näringslivsklimat, underlätta investeringsbeslut och främja att livskraftiga företag byggs upp igen efter krisen, måste insatser i form av bland annat effektiviserad och höjd myndighetsservice göras. Dessutom påverkar en minskning av regelbördan antalet arbetstillfällen – och därmed kommunernas skatteintäkter – positivt.

- NNR:s granskning av kommunernas regeltillämpning är nyttig läsning som alla kommuner kan lära sig av. Det finns alltid någon annan kommun som är bättre än ens egen på något område, så möjligheterna till benchmarking är mycket goda. Vill kommunen vara en attraktiv plats för företagen, finns det anledningar att granska just hur företagen bemöts, hur tillstånd hanteras och hur tillsyn utförs. Här kan alla bli lite bättre, avslutar Kristin Lahed, regionchef i Västmanlands län.