Debatt: Sänkt RUT-avdrag en dålig idé
RUT-avdraget, avdrag för hushållsnära tjänster, är en populär reform som 616 000 svenskar utnyttjade förra året. Tillsammans köpte de tjänster för 3,1 miljarder kronor 2014 och gav 11 000 människor arbete i en sektor som knappt existerade innan. Över 18 000 företag erbjuder RUT-tjänster och 2014 var företagen i branschen mycket positiva om utvecklingen framåt.
Men sedan hände det något. Regeringen aviserade inför budgeten 2016 att taket för avdraget skulle sänkas från 50 000 kronor per person och år till 25 000 kronor. Det tog inte lång tid innan företagen reagerade. Tillväxten av antalet företag i branschen minskade från 10 till 1 procent, på grund av den osäkerhet som regeringens förslag hade skapat. När en småföretagare som satsar mycket eget kapital och tid i sitt företag får signaler om att framtiden är osäker är det klart att denne drar öronen åt sig. I stället för att lägga kraft på att utveckla sitt företag och växa och skapa fler jobb blir regeringens signal att småföretagen bör ligga lågt och vänta och se var branschen landar.
De som vill se en sänkning av taket brukar framhäva att sänkningen egentligen bara drabbar två procent av RUT-användarna. Men en av delarna i samband med migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Allianspartierna var att RUT skulle utvidgas till att också omfatta utökat trädgårdsarbete, flyttjänster och IT-tjänster i hemmet (RIT-avdrag).
Det kommer att uppstå ett problem när fler företag erbjuder fler hushållsnära tjänster till kunder – kunder som inte längre kan nyttja alla nya tjänster då taket sänks. Kunderna kommer i stället att tvingas välja mellan vilka tjänster hushållet ska nyttja – och välja bort de andra. Effekten av utvidgningen kommer på detta sätt inte att bli så stor som den skulle kunna ha blivit.
Utvidgningen var också ett led från regeringens sida att skapa en snabbare etablering på arbetsmarknadens för nyanlända. En undersökning som Företagarna och Offerta gjorde förra året visade att 46 procent av de anställda inom RUT-branschen kom från arbetslöshet och att en majoritet av företagen, 54 procent, hade två eller fler nationaliteter anställda. RUT-branschen är alltså en integrationsmotor där många invandrare och arbetslösa kan ta ett steg ut på arbetsmarknaden.
En sänkning av taket drabbar alltså de som har störst problem med att komma in på arbetsmarknaden. Detta är olyckligt och om regeringen menar allvar om att nyanlända snabbt ska komma i arbete borde förutsättningarna för att starta nya företag i branschen snarare förbättras än försämras. Speciellt i det här läget när regeringen själv skärper försörjningskraven för nyanlända måste RUT-taket vara kvar på nuvarande nivå för att skapa fler jobb åt de som står längst från arbetsmarknaden.
Christine Blomqvist-Gyllby
Ordf. Företagarna Strängnäs Mariefred
Jens Persson
Ordf. Företagarna Eskilstuna Torshälla
Ove Jansson
Tf regionchef Företagarna