Varannan företagare i regionen utsatt för återkommande brottslighet de senaste tre åren

På samma sätt som många kommuner i dag involverar det lokala näringslivet i frågor som rör service i myndighetsutövningen, kommunal upphandling och kompetensförsörjning behöver trygghet och säkerhet integreras i kommunernas löpande näringslivsarbete. Det kan handla om näringslivsplaner och strategidokument, samt i löpande kommunikation via nyhetsbrev och kommunens hemsida. Även vid fysiska träffar i form av näringslivsråd, frukostmöten och trygghetsvandringar behöver kommunen säkerställa att poliser från lokalpolisområdet och kommunens säkerhetssamordnare vid behov finns representerade. I såväl medborgarlöften som i lokala brottsförebyggande råd behöver det finnas ett tydligt företagarfokus. I varje kommun bör det finnas en funktion med ett särskilt ansvar för näringslivets säkerhet och trygghet. Kommunstyrelsen bör vara den nämnd som ansvarar för ledningen av kommunens brottsförebyggande arbete och som säkerställer att den nya lagen implementeras fullt ut och efterföljs.

En konsekvens av att många företagare inte ser någon mening med att anmäla brott är, som tidigare nämnts, att den officiella brottsstatistiken innehåller enorma mörkertal och inte ger en korrekt bild av trygghetssituationen lokalt. Även Brottsförebyggande rådets nationella trygghetsundersökning (NTU) innehåller endast 74 000 svar vilket för många kommuner inte ger ett tillräckligt underlag för att kunna dra några exakta slutsatser om den lokala trygghetssituationen. Därför är det enligt Företagarna viktigt att kommuner, som en del i det lagstadgade ansvaret för brottsförebyggande arbete, kompletterar med egna undersökningar av företagares säkerhet och trygghet, för att på så sätt få en bättre lägesbild av kommunens utmaningar och problemområden.

Enligt Företagarnas undersökningar har var tionde företagare ökat sin grannsamverkan för att skydda sin verksamhet mot brottslighet. Även om grannsamverkan och företagssamverkan aldrig får ersätta den säkerhet som polisen är skyldiga att tillhandahålla kan det lokalt vara ett effektivt medel för att varna andra företagare om till exempel instundande inbrott, stölder eller skadegörelse. Kommuner bör hålla sig informerade om vilka grannsamverkansformer som redan finns i kommunen, involvera den lokala polisen och kommunens säkerhetssamordnare i dessa, samt upplysa nyetablerade företag om vilka möjligheter som finns lokalt för att ytterligare öka tryggheten och säkerheten för företagaren och företagets anställda.

Ytterligare ett viktigt verktyg som kommuner har för att stävja kriminaliteten är via den löpande kommunala myndighetsutövningen (tillsyn och tillstånd), i de kommunala inköpen samt i de kommunala bostadsbolagen. På samma sätt som det ska vara lätt för företag att göra rätt behövs även tydliga krafttag mot organiserad brottslighet, där verksamheter används för penningtvätt, och där lagar och regler medvetet inte efterföljs vilket skapar en osund konkurrenssituation för den stora majoriteten av skötsamma lokala företag.

På flera håll i Sverige finns det framgångsrika lokala exempel på platssamverkan där offentliga aktörer tillsammans med bland annat företag och arbetar för att förbättra trygghetssituationen inom ett avgränsat geografiskt område. Den här typen av platssamverkan kan se väldigt olika ut beroende på de förutsättningar som finns på orten. Det är dock viktigt att alla kommuner tar efter framgångsrika arbetssätt som sker i andra kommuner, samt själva försöker hitta sätt att involvera det lokala näringslivet när det kommer till den fysiska trygghetsplaneringen, inte minst i form av belysning och kameraövervakning. Kommuner behöver också säkerställa att all form av skadegörelse, klotter med mera skyndsamt repareras och saneras, då den typen av synlig brottslighet lätt skapar en känsla av otrygghet för de personer som rör sig på platsen.

Som en ytterligare del i den sociala brottspreventionen är det viktigt att kommuner säkerställer att det finns etablerade kontaktytor mellan skolor och lokala företag, till exempel i form av prao och studiebesök, så att ungdomar får en god kännedom om vilka framtida arbetsmöjligheter som finns lokalt. Förutom att det på sikt kan bidra positivt till företagens kompetensförsörjning kan det förhoppningsvis även leda till att risken för att ungdomar hemfaller i brottslighet och hamnar i kriminella miljöer kan förebyggas och undvikas.

Som ett sätt att komplettera den polisiära närvaron, eller avsaknaden av den, bör fler kommuner se över möjligheten att bidra till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet genom att anlita och anställa kommunala ordningsvakter. Samtidigt är det då viktigt att kommunen tydligt kommunicerar till det lokala näringslivet vad som är syftet med ordningsvakterna samt vilka befogenheter de kommunala ordningsvakterna har och inte har.