Vi driver ett lantbruksföretag som varit i vår släkt sedan 1857 och man kan säga att jag och mina två bröder föddes in i verksamheten. Jag hade det största intresset och det omväxlande arbetet och känslan över att själv styra över verksamheten drev mig till att utbilda mig och så småningom ta över verksamheten. Efter att 1984 tagit lantmästarexamen så kom jag hem till en verksamhet som var hårt pressad ekonomiskt pga dålig lönsamhet i mjölk och svinproduktion. Jag och min far drev då verksamheten tillsammans och kände att vi var tvungna att hitta något annat än traditionell djurproduktion. Vi startade 1988 en liten anläggning för att producera ål inomhus i stallar där grisarna varit. Det var en högrisksatsning men vi kunde växa under 90-talet och producerade ca 50 ton ål/år. Jag registrerade ett eget varumärke ”Herrgårdsål” som såldes på svenska marknaden via lokala rökerier.

Den största volymen gick levande på export till rökerier i östra Tyskland. Verksamheten avvecklades 2009 då vi hade svårt att få tag på ålyngel. Under denna period drev vi en mjölkproduktion med ca 80 mjölkkor i äldre stallar. Det krävdes investeringar för att kunna fortsätta och jag åkte till Holland i slutet på 90-talet för att se den nya tekniken med mjölkrobot. Hösten 2000 stod ett nytt lösdriftstall med två lely-robotar klart med plats för 120 kor, en av de första anläggningarna i Sverige med robotmjölkning. Tekniken var ju ny och därmed en hel del utmaningar innan allt fungerade. Sedan har vi vuxit vidare och har idag 4 lely-robotar och 220 kor i produktion. En teknik som utvecklats och fungerar väldigt bra idag. För att kunna producera mjölk så krävs det foder vilket vi odlar på ca 220 ha åker.

Ålodlingen krävde mycket el och vi investerade redan 1991 i ett eget vindkraftverk på gården, en misslyckad investering då vindförhållandena var mycket sämre än leverantören utlovat. Tack vare en produktionsgaranti så kunde verket flyttas till Gotland där vi arrenderade en bit mark på Näsudden vilket gav en bra produktion. 2009 bildade vi ett bolag ihop med ett gäng Gotlänningar och tog ner 20 mindre verk och ersatte med 6 större, detta ökade elproduktionen 6 gånger på samma yta. Har aldrig släppt tanken på att kunna bli elproducent här på gården, så när tekniken för att göra el av kornas gödsel via gasproduktion kom så startade vi en biogasanläggning 2019, vilket gör oss helt självförsörjande på el och värme. 2021 tog vi också en solcellsanläggning i bruk. Grön el är därmed ett ben i företaget.

En sak som min far gjorde 1968 var att börja driva företaget i bolagsform vilket fortfarande inte är så vanligt i vår bransch. Att kunna skilja på företagets pengar och det privata är viktigt för att kunna få järnkoll på verksamheten. Att sedan få inspiration med en extern styrelseledamot är bra. För min del så har jag engagerat mig i flera styrelser inom bank och branschorganisationer vilket har tillfört mycket till mitt företag.

Jag är stolt över att ha kunnat förvalta och utveckla ett företag till ett ekonomiskt och tekniskt välutvecklat företag som har goda möjligheter att möta framtiden. Jag har aldrig ställt krav på att något av våra 3 barn (Jenny, Josefin o Gustav) ska ta över verksamheten. När Gustav skulle välja gymnasium så var vi på naturbruksgymnasier och tittade men det var inget för honom då. Han valde byggprogrammet och jobbade sedan i 10 år som byggare på olika ställen i landet. För 5 år sen kände han ändå sig mogen att prova på bondeyrket och är sedan dess på gården och på väg in som delägare i bolaget.

Benouit vår svärson kom ifrån Kanada för tolv år sedan som hockeyspelare och fick börja jobba här, är idag ansvarig för mjölkproduktionen, han hade bara sett kor på vykort innan han kom hit.

Utöver familjen så har vi 3 heltidsanställda varav två varit här över 20 år, att ta hand om personalen och skapa en trivsam arbetsplats är viktigt. Under hela vår resa så är det Anita min fru som dragit det stora lasset då hon har skött redovisningsdelen och marktjänsten så att vi hela tiden haft koll på siffrorna vilket är jätteviktigt.

Som ni förstår så är framtidsvisionen att klara ut ytterligare ett generationsskifte i gårdens historia, och just nu så ser det ut att finnas förutsättningar.

När det gäller mer kortsiktiga mål så bygger vi ut mjölkproduktionen ett steg ytterligare. Vi funderar också på att investera i stora batterier för att kunna köra gården i ö-drift, dvs. biogasanläggningen kan köras även när det är avbrott på elnätet. Med den omvärlden vi har idag tänker vi mycket kring beredskap.