Företag och hushåll påverkas negativt när ekonomin svänger kraftigt. Därför syftar stabiliseringspolitiken till att jämna ut konjunkturens toppar och dalar. Målet är hållbar tillväxt, arbetslöshet på en ekonomiskt neutral nivå, låg och stabil inflation samt balans i statens finanser.

Stora utgifter och stora lån

På senare år har mycket fokus legat på penningpolitiken och Riksbankens styrräntenivå för att pressa ner inflationen, men nu riktar Finanspolitiska rådet mycket besk kritik mot regeringens sätt att sköta den offentliga sektorns utgifter och inkomster. I sin årliga rapport som publicerades i veckan konstaterar rådet att finanspolitiken är för expansiv och att den parlamentariska överenskommelsen om att lånefinansiera permanent högre försvarsutgifter fram till 2034 berövar kommande regeringar reformutrymme och lägger större börda på framtida generationer.

– Det är i grunden bra att Finanspolitiska rådet ställer sig frågan om huruvida statsbudgeten är lite väl expansiv givet konjunkturprognosen. Samtidigt är många som stämmer in i kritiken skenheliga. Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Centerns budgetförslag har i princip identiskt reformutrymme och Miljöpartiet har föreslagit ännu större underskott. Dessutom är alla riksdagspartier överens om att frångå ramverket för att inrymma bland annat stöd till Ukraina, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.

Intecknat reformutrymme

Finanspolitiken har inte någon direkt motsvarighet till penningpolitikens prisstabilitetsmål, som styr Riksbankens agerande. Däremot finns ett finanspolitiskt ramverk som består av både lagar och praxis som utvecklats under årtionden. Det finns ett överskottsmål (som ska ersättas av ett balansmål), ett skuldankare, ett utgiftstak och ett mål om kommunal ekonomi i balans. Ramverket handlar även om att budgetprocessen ska vara stram, öppen och tydlig och att finanspolitiken ska följas upp – precis som Finanspolitiska rådet gör. 

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) förekom rådets rapport. På en pressträff i Rosenbad fredagen den trettonde konstaterade hon att en stor del av det reformutrymme som finns nästa mandatperiod redan är taget i anspråk. 

– Det kommer att vara ett begränsat utrymme för ofinansierade vallöften. Det är viktigt för svenska folket att veta, sade hon.

Finanspolitiska rådets bedömningar

Finanspolitiska rådets delar i det avseendet finansministerns bedömning. Det anser dock att regeringen inte respekterar ramverket och att den prioriterar ineffektiva reformer som försämrar de offentliga finanserna både på kort och lång sikt. 

De två största reformerna – utökat jobbskatteavdrag och sänkt matmoms – kan enligt rådets rapport ge viss stimulans. Samtidigt menar det att det utökade jobbskatteavdraget är ett ineffektivt sätt att öka sysselsättningen som innebär en varaktig försämring av de offentliga finanserna. Den tillfälligt sänkta matmomsen ser rapporten öka snedvridningarna i skattesystemet samtidigt som rådet varnar för att nedsänkningen kan komma att permanentas.

– Finanspolitiska rådets recension av skattesänkningarna och egna förslag kring åtgärder för att bekämpa arbetslösheten innehåller såväl vin som vatten. Kritiken mot att tillfälligt sänkt matmoms gör skattesystemet krångligare är rimlig. Men rådet underskattar att vissa skattesänkningar – som till exempel jobbskatteavdraget – inte enbart syftar till att höja sysselsättningsgraden, utan också att allmänt stärka hushållens ekonomi och låta människor behålla mer av sina pengar, säger Karl Ernlund. 

Övertro på subventionerade anställningar 

I sin rapport hävdar rådet att en kombination av yrkesutbildning, intensiva förmedlingsåtgärder och subventionerade anställningar är den mest effektiva vägen till att minska arbetslösheten. Företagarna delar inte den bilden. 

– Det är rätt och riktigt att satsa på yrkesutbildning, men Finanspolitiska rådet har en övertro på förmedlingsinsatser och framför allt subventionerade anställningar. De nyligen införda etableringsjobben är ett exempel på den typ av subventionerade anställningar som rådet anser vara effektiva, men etableringsjobben har hittills bara lett till 88 jobb. Man kan inte på allvar tro att det är lösningen på att vi har nästan en halv miljon arbetslösa, säger Karl Ernlund.

Rätt att lånefinansiera 

I grunden är Sveriges offentliga finanser starka och hotas inte av de utgiftsökningar och skattesänkningar som nu genomförs. 

 – Det finns goda skäl att nyttja de starka finanserna till akuta och nödvändiga åtgärder som syftar till att stärka Sveriges säkerhet och hjälpa Ukraina. Och om det är något som blivit tydligt det senaste året så är det att den ekonomiska utvecklingen är osäker och att negativa överraskningar är mer troliga än positiva. I ett läge där inflationen tydligt är på väg neråt är det därför bättre att ta i lite för mycket än lite för lite för att återge hushåll och företag framtidstro och optimism, säger Karl Ernlund.