I höst kommer 35 personer att kunna utbilda sig till sömnadsoperatör inom textil i Borås, Nacka och Östersund. Det är en av flera utbildningar som beviljats statsbidrag av Myndigheten för yrkeshögskolan för att delta i pilotverksamheten för en ny nationell vuxenutbildning på gymnasienivå. Tio av platserna är förlagda till Östersund där bland annat företaget Woolpower länge haft en utmaning i att hitta sömmerskor.  Diana_Vasiliou_rund.png

− Utbildningen i sömnadsoperatörer är ett ypperligt exempel på när efterfrågan på arbetsmarknaden möts upp med konkreta satsningar. Det krävs att hela kedjan fungerar, från företag som flaggar för kompetensbrist, via utbildningsanordnare och myndigheter som tillhandahåller utbildning och personers som vill gå utbildningen, säger Diana Vasiliou, Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning.

Många som samarbetar 

Magnus Åkerblad på Lärcentrum i Östersund betonar att det är många som bidragit till att utbildningen blir verklighet. De lokala textilföretagen, utbildningssamordnaren Nordiska Textilakademin i Borås, Arbetsförmedlingen och Lärcentrum.

− Vi är på tårna när det gäller att ta hit eller starta relevanta utbildningar, sett till de behov som finns hos de lokala arbetsgivarna. Här i Östersund har vi flera framgångsrika textilföretag med stort behov av kompetens, och då känns det extra roligt att vi fått till denna utbildning, säger han.

Nya grepp i jakten på medarbetare

Svårt hitta utbildade sömmerskor 

Woolpower som utsågs till Årets Företagare i Sverige 2023 invigde i fjol den nya fabriken i utkanten av Östersund. Där finns ett drygt tjugotal nationaliteter representerade, eftersom det länge varit en utmaning att hitta sömmerskor i Sverige. Ett grepp som företaget använt är att skicka produktionschefen till Järvaveckan i Stockholm med en symaskin och bjuda in besökare att testa att sy. Faktiskt lyckades man då rekrytera några nya sömmerskor på stående fot som valde att flytta till Östersund. 

− Det finns många exempel på hur företag måste ta till okonventionella metoder för att försöka hitta personer med rätt kompetens, eftersom det offentliga utbildningssystemet inte levererar. Den nationella yrkesutbildningen för vuxna på gymnasienivå är ett bra sätt att börja komma till rätta med problemet så att det finns fler utbildningar som leder till jobb, säger Diana Vasiliou. 

Ny rapport: Kompetensförsörjningen behöver en omstart

Eftersökt kompetens 

Den nationella yrkesutbildningen som förvirrande nog förkortas Ny (Ny-utbildning) bygger på Yrkeshögskolans modell. Den har varit framgångsrik när det gäller eftergymnasiala utbildningar och leder i hög utsträckning till jobb. Den nya Ny-utbildningen utgår från samma modell, men avser utbildningar på gymnasienivå. Dess pilotverksamhet styrs av en förordning som gäller under åren 2024–2026. Det rör sig om så kallad bunden undervisning (inte distans) och de flesta utbildningarna innehåller inslag av lärande i arbete (LIA).  

I den första ansökningsomgången som nu är klar prioriterar Myndigheten för yrkeshögskolan utbildningsområdena bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industriteknik och naturbruk. Exempel på konkreta yrken utöver sömnadsoperatör inom textil som kommer att genomföras är bussförare, fordonselektriker, järnvägstekniker, murare, stall- och gårdsskötare, ventilationstekniker, VVS-montörer och trädgårdsarbetare.   

− Det är imponerande att 38 helt nya utbildningar beviljats, från norr till söder. Detta trots att utbildningsanordnarnas tidsfrist för den första ansökningsomgången har varit kort. Nu krävs givetvis att även de studerande ansöker till dessa utbildningar som startar redan till hösten, säger Diana Vasiliou.