De senaste tidens indikationer på att konkurserna ökar håller i sig. Det visar ny statistik från UC. Samtidigt visar Arbetsförmedlingens siffor att antalet varsel ökar. Rönen kommer in mot en fond av vikande konjunktur. Enligt Statistiska Centralbyråns BNP-indikator minskade Sveriges BNP med 0,5 procent i december och med 0,6 procent för sista kvartalet i fjol, säsongrensat och jämfört med föregående period.

− Breda kostnadsökningar och fallande efterfrågan slår med full kraft mot Sveriges småföretag, vilket nu börjar synas i såväl konkursstatistik som varselstatistik. Det är en utveckling vi länge varnat för och som har förvärrats av elkrisen och de försenade återbetalningarna av så kallade ”flaskhalsavgifter”, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. 

Återväxten är viktig

Företagarna kommer under våren att noggrant följa utvecklingen av nyföretagande och konkurser. Om många potentiella företagare drar slutsatsen att det inte är lönt att ens försöka starta och driva ett företag i Sverige är det allvarligt.

 − Konkurser talar sitt tydliga språk, men det är lika viktigt att följa statistiken över nystartade företag. Det är naturligt att somliga företag försvinner och att nya tillkommer, det som är oroväckande är om återväxten av företag är för svag, säger Johan Grip.

Känslig lönerörelse 

Konkurser och varsel är en naturlig del av en lågkonjunktur, men utfallen skulle enligt Företagarna kunna mildras av regeringen.

− Regeringen skulle kunna sänka företagens kostnader genom till exempel sänkt skatt och moms på el, eller genom att helt ta bort den allmänna löneavgiften som är en del en del av arbetsgivaravgiften. Det skulle innebära att fler företag skulle ha råd att behålla sin personal trots att konjunkturen viker. 

Det är enligt Företagarna viktigt att lönerörelsen inte genererar för höga löneökningar i det redan ansträngda läget. Det gäller särskilt för de branscher som fungerar som en ingång till arbetsmarknaden för grupper med en svag anknytning till densamma.