Våra pengars värde minskar i en takt vi inte sett sedan 1991. Det var året då Nirvana slog igenom och Freddie Mercury dog. Det började med Kuwaitkriget och slutade med Sovjetunionens upplösning. Så om din intuition om inflation brister är det inte så konstigt. Det var länge sedan man behövde den i vardagen. Annat är det nu. Häng med på en snabbkurs i vad inflation är och hur den påverkar dig och dittJohan_Grip_rund.jpg företagande. Den som svarar på frågorna är Företagarnas chefsekonom Johan Grip. Han har insikter och kunskap från arbete i två centralbanker.

Varför är inflation skadlig för ekonomin?

Den största skadan inflation kan orsaka är när prisökningstakten går så långt överstyr att vi får en extremt hög inflation, så kallad hyperinflation (priserna dubbleras på ungefär 50 dagar, eller ännu fortare). När värdet på pengar urholkas snabbt raseras förtroendet för valutan och handel kollapsar till ren byteshandel. I mindre allvarliga fall med “bara” hög och variabel inflation måste hushåll och företag lägga tid och energi på att fundera kring vad de tror att inflationen kommer att vara och därefter planera för hur de ska agera utifrån detta. Det är både svårt och tidskrävande jämfört med att förändra sitt pris i förhållande till inflationsmålet.

Hur mäts inflation?

Med inflation menas den allmänna prisökningstakten i ekonomin, men vad inflationen blir beror givetvis på vilka priser man mäter. Riksbanken har ett levnadskostnadsindex som sin målvariabel (KPIF), vilket innebär att den försöker mäta hur hushållens genomsnittliga levnadskostnader utvecklas för att sedan försöka hålla dessa sammanvägda kostnadsökningar kring två procent i årstakt. Men hushållens varukorgar skiljer sig  åt, beroende på vad de handlar i förhållande till det genomsnittliga svenska hushållet. Därför kan den egna inflationstakten skilja sig från den allmänna.

Varför har inflationen plötsligt blivit hög?

Prisökningstakten är hög på grund av en rad samverkande faktorer som alla trycker upp företagens kostnader. Mycket kan härledas tillbaka till efterdyningar från pandemin, så som högre fraktkostnader och produktion som inte hängt med i efterfrågan under och efter pandemin. Ovanpå detta kostnadstryck tillkom sedan effekterna av kriget i Ukraina. Det är väldigt mycket oväntat som har hänt på kort tid, men vi har också levt med historiskt låga räntor under en väldigt lång tid. Med köpglada hushåll och mycket pengar i omlopp har priserna på många varor och tjänster gått upp, men nu när kostnaderna stiger för både företag och hushåll är situationen betydligt svårare att hantera eftersom hushållen inte vill eller kan bära många av dessa kostnadsökningar.

Borde Riksbanken höjt styrräntan tidigare?

Med facit i hand är det lätt att vara efterklok och säga att Riksbanken borde ha fört en annan penningpolitik. Men en höjning av räntan tar tid innan den når ut och påverkar den allmänna prissättningen i ekonomin. Det tar ungefär ett till två år innan en räntehöjning fått full effekt och därför måste penningpolitiken vara framåtblickande, samtidigt som utvärderingen måste vara bakåtblickande och ta hänsyn till vilken information som fanns vid tillfället för beslutet. Räntan i dag och inflationen i dag är därför fel par att jämföra. Det är även så att en del av de prisökningar vi ser i dag är påverkade av kriget i Ukraina och räntan kan inte påverka dem.

Läs mer: Parera räntehörningen med med lägre arbetsgivaravgift

Hur fungerar en styrräntehöjning?

I grund och botten handlar en räntehöjning om att minska den ekonomiska aktiviteten, alltså att vi ska sälja och konsumera mindre än om räntan varit lägre. Det här styr Riksbanken genom att göra det dyrare att låna och mer förmånligt att spara, för att på så vis styra om konsumtion från nu till sedan. När lånekostnaderna går upp får högt belånade hushåll mindre pengar kvar i plånboken, då blir de mer priskänsliga och drar ned på sin konsumtion. Det innebär att det blir svårare för företag att höja sina priser mot kund. Inflationen påverkas även av effekterna som en räntehöjning har via växelkursen.

Vad fyller Riksbankens räntebana för funktion?

Räntebanan visar den prognos för styrräntan som Riksbanken anser är förenlig med att nå inflationsmålet på ett till två års sikt och sedan hålla kvar inflationen där. Räntebanan är en prognos, inte ett löfte. Räntebanan är dock inte bara en prognos, den kan även (om den uppfattas som trovärdig) fungera som ett verktyg för att styra ränteförväntningar på längre sikt och på så vis potentiellt hjälpa Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål. För att det ska lyckas måste dock hushållens och företagens förväntningar vara i linje med Riksbankens prognos och det är de bara om prognosen uppfattas som trovärdig. Det går inte att komma ifrån att det enskilt bästa sättet för Riksbanken att skapa trovärdighet är att de kontinuerligt håller inflationen kring inflationsmålet. 

När kan Riksbanken börja sänka styrräntan igen?

När det börjar se ut som att inflationen kommer ned till två procent i årstakt och att en sänkt ränta behövs för att hålla kvar prisökningstakten kring två procent. Här är det viktigt att komma ihåg att inflation är en prisförändringstakt. Om alla priser bara stod still på den (höga) nivå de ligger på nu skulle inflationstakten vara noll procent. Om vissa kostnader börjar sjunka jämfört med dagens höga nivåer innebär det att andra priser behöver öka lite mer för att uppnå en allmän prisökningstakt på två procent per år.