Den tillträdande regeringen och samarbetspartiet Sverigedemokraterna skriver i Tidöavtalet att de ska utarbeta och genomföra politiska reformer för att trygga energiförsörjningen och åstadkomma en effektiv klimatomställning.

Under pressträffen i riksdagen där de fyra partiledarna presenterade uppgörelsen betonade moderatledaren Ulf Kristersson att energisystem inte är något man fattar enkla beslut om med snabba resultat. Så vad väntar då för politik för att lindra effekterna för företagen av de extra elpriserna?

Akut behov av kostnadslättnader

En konkret punkt i avtalet är att drabbade hushåll och företag ska få del av ett högkostnadsskydd så snart det är praktiskt möjligt, med retroaktiv utbetalning. Under pressträffen i riksdagen sade Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch att de fyra partierna självklart kommer att leverera på löftena om skyddet, men att den nu sittande regeringen gett i uppdrag till Svenska Kraftnät att återkomma med underlag om hur det ska kunna gå till den 15 november. 

Företagarnas chefsekonom Johan Grip menar att det krävs åtgärder snarast.

− Det är oroväckande att den tillträdande regeringen trycker på att ett stöd ska komma när det är “praktiskt” möjligt, när behovet av kostnadslättnader är akut. Retroaktivitet hjälper inte företag som har slut på likviditet nu och utan klara besked kan man inte planera för framtiden, säger han.

Företagarna anser att det krävs mer av politiken nu.

− Partierna behöver våga tänka större än ett högkostnadsskydd och sänka andra skatter som gör att vi kan komma ur den här krisen starkare och mer konkurrenskraftiga, säger Johan Grip. 

Johan Grip i TV4: Företagen behöver besked om högkostnadsskydd.

Bra justera det energipolitiska målet

Ett bra besked i uppgörelsen enligt Företagarna är att de fyra partierna vill justera det energipolitiska målet så att skrivningen om 100 procent förnybart ersätts med 100 procent fossilfritt, samtidigt som lagändringar och regler ska göra det möjligt och görligt att investera i ny kärnkraft. 

− Det är bra att energipolitiken blir mer teknikneutral, samt att driftsäkerheten i elsystemet prioriteras. Alla fossilfria kraftslag har sin roll att fylla men det får aldrig ske på bekostnad av systemet som helhet. För att Sverige ska kunna uppnå både klimatmålen och få en planerbar fossilfri elproduktion är det mycket välkommet att kärnkraften får ingå som en lösning, säger Johan Grip.