Ge Regelrådet muskler

Företag tvingas lägga betydande resurser på att efterleva och administrera lagar och regler, i stället för att utveckla kärnverksamheten. Alla partier är eniga om att regelförenkling är viktigt. Trots det tar lagar och regler alltmer tid och pengar i anspråk för företagare.

− Företagarna har länge påtalat att det krävs systemlösningar för att vända utvecklingen. Ett tydligt bevis på att bromsarna är för klena inom regering, riksdag och förvaltning levereras i Regelrådets nya årsrapport, säger Helena Fond, Företagarnas expert på regelförenkling.

Regelrådet arbetar med att tydliggöra för lagstiftaren hur ett förslag påverkar allt från enmansföretag till storföretag. Förslagen granskas utifrån flera aspekter som anges i en särskild förordning (se faktaruta).

Utvecklingen går åt fel håll

I rapporten för år 2020  går det att läsa att andelen godtagbara konsekvensutredningar på förslag som Regelrådet lämnat yttranden på uppgår till 53 procent, jämfört med 66 procent år 2019.

− Utvecklingen går åt fel håll. Regelrådet skriver i rapporten att andelen konsekvensutredningar som inte uppfyller kraven sannolikt skulle vara ännu lägre om de yttrat sig i flera av de ärenden som de nu behövt besvara med kanslisvar, säger Helena Fond. 

Ett kanslisvar betyder att Regelrådet inte lämnar ett ingående yttrande i ärendet. Det kan vara helt i sin ordning om ett förslag inte bedöms medföra effekter av betydelse för företag. Det är däremot ett problem om orsaken är att förslag kommer in så sent att Regelrådet inte hinner behandla dem, om reglerna redan är beslutade eller om Regelrådet inte har resurser nog för att lämna ett yttrande.

Bristande mandat och resurser 

Regelrådet sorterar under Tillväxtverket. I mars 2020 fick verket i uppdrag att handlägga ansökningar om korttidsstöd. Det fick till följd att ett stort antal handläggare omgående behövde ägna sig åt det och att Regelrådets arbete kom på undantag under flera månader.

− Än en gång visas att Regelrådet behöver få det mandat och de resurser det behöver. Granskningarna behöver komma in tidigare i lagstiftningsprocessen och en återremitteringsfunktion för icke godkände konsekvensutredningar behöver införas, säger Helena Fond.

Lagstiftning utan konsekvenstänk 

Konsekvensutredningarna i de yttranden som Regelrådet lämnat visar att de aspekter som oftast bedöms vara godtagbara är beskrivningar av syftet och vad man vill uppnå med en ny reglering, effekter av om någon reglering inte kommer till stånd och om förslaget överensstämmer med EU-rätten.

Omvänt är de aspekter som har lägst andel godtagbara beskrivningar storleken på företag som berörs av reglerna, påverkan på konkurrensförhållanden för företag samt förslagets påverkan på berörda företagens administrativa kostnader.

− Det är inte acceptabelt att så många förslag lämnas utan att lagstiftaren har en tydlig bild av hur företagen kommer att påverkas, säger Helena Fond.

Det måste bli enklare att driva företag 

Nytt för Regelrådets årsrapport är att den följer upp de rekommendationer som givits i föregående års rapport. Av sju förslag på åtgärder från 2019 för att förbättra konsekvensutredningar vid regelarbete både i Sverige och på EU-nivå är ingen utförd. Det är endast en som är under åtgärdande. De övriga sex är markerade med ”åtgärd ej utförd”.

− Vårt mål är att företagare ska märka av att det är enklare att driva företag i Sverige och så länge inte Regelrådets arbete får större tyngd kommer det vara mycket svårt att komma framåt med regelförenklingsarbetet i stort, säger Helena Fond.