På onsdagen presenterade finansminister Magdalena Andersson ny statistik över användningen av krisstöden till företag under pandemin. Den presenterades mot en fond av uppgifter om den ekonomiska utvecklingen.

BNP-tillväxten i Sverige under det tredje kvartalet ökade med 4,9 procent. Det är en återhämtning efter en historiskt stor nedgång under andra kvartalet, då BNP sjönk med 8,3 procent jämfört med årets första tre månader. Såväl varuexporten och hushållskonsumtion som investeringar i näringslivet har bidragit till uppgången. Antalet konkurser har stabiliserats under hösten. Men den senaste tidens kraftiga ökning av smitta i samhället kommer att påverka utvecklingen under resen av året. Preliminära uppgifter indikerar ökande konkurser i drabbade branscher under november.

− Krisen är inte över, och det duger inte att rädda någon som håller på att drunkna halva vägen in till land. Därför är det bra att flera av stöden förlängs, men de måste även förenklas, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Fredrik Östbom.

Regeringen är för nöjd med sina insatser 

Enligt regeringen har krisstöden haft bra träffbild. Finansministern sade att de utsatta branscherna har fått mest stöd – mätt i kronor per anställd. Det handlar om kultur, nöje och fritid, hotell och restaurang, annan serviceverksamhet, tillverkning, utbildning et cetera i fallande ordning. Magdalena Andersson sade även att regeringens siffror visar att mycket stöd har gått till företagare med enskild firma, även om det inte låtit så i debatten. Överlag verkade finansministern nöjd under onsdagens presentation. Men den bilden delar inte Företagarna.

Företagarna är kritiska till att många företagare inte fått del av stöden eller tvingats vänta i månader på att få utbetalningar. Det beror både på komplicerade ansökningsförfaranden och långa handläggningstider.

– Det har blivit för krångligt. Perspektivet verkar vara att det ska finnas en ekonomiavdelning. Men en företagare får fylla alla funktioner själv, säger Företagarnas vd Günther Mårder till TT.