Känner du igen känslan av att ha glömt något utan att veta vad? Känslan som kan ligga och gro i magen under en längre tid, samtidigt som det är helt omöjligt att komma på vad det egentligen är som gnager. Känslan kan vara enormt frustrerande och dessutom en riktig energitjuv som kan förstöra timmar av tid som man kunde lagt på någon mer konstruktivt.

Jag tror att de flesta känt så någon gång. Ofta kommer man på vad det var efter ett tag eller så kanske man blir påmind av någon med en lättnadens suck som följd. Är du företagare kan det dock bli dyrköpt att missa till exempel en regel eller inrapportering.

De allra flesta nya jobb skapas i små och medelstora företag och så har det sett ut sedan nittiotalet. Att politiken då inte gör allt i sin makt för att se till att dessa jobbskapare har de bästa förutsättningarna kan te sig mycket märkligt, inte minst när vi befinner oss i kris.

Inte värdigt

I Företagarnas undersökning som genomfördes i februari 2020 visar det sig att 59 procent av de tillfrågade företagarna oroar sig för att missa en regel och 53 procent att missa en rapportering. Så många som 85 procent av dessa oroar sig dessutom för vilka konsekvenser det kan få för dem och deras företag. Det är inte rimligt.

Att det 2020 inte finns en plats där en företagare kan få en överblick över sitt företag, vilka regler som gäller och vilka rapporteringar som hen ska göra är inte värdigt. Idéerna och planerna finns hos myndigheterna med det är som om det är helt omöjligt att få dem att bli verklighet.

Ett utvecklat verksamt.se och det digitala ekosystem som det så länge pratats om men inte blivit verklighet skulle vara ett stort steg åt rätt håll. I går hade varit hög tid. Men imorgon en absolut nödvändighet.

Mycket på spel

För det är inte bara en gnagande oro vi har att göra med här – svensk tillväxt och därmed välfärd står på spel. Tillväxtverkets egen undersökning Företagens villkor och verklighet från 2020 visar att 22 procent av företagarna ser lagar och regler som ett stort tillväxthinder. Siffran har inte förändrats sedan mätningen gjordes sist, för tre år sedan.

Vad är då problemet? Varför ser man inte till att ge företagen de bästa förutsättningarna för att driva sina företag och slippa oroa sig för om de har missat något? Är det illvilja eller helt enkelt för låg förståelse för en företagares vardag?

Att mer än hälften av landets företagare lägger tid på att oroa sig över helt onödiga saker kan inte vara rimligt. I tid av kris finns det mer akuta saker att oroa sig för än om man lyckades få den där rapporteringen till myndigheten rätt eller ej.