Såga inte av den gren du sitter på, lyder ett gammalt ordspråk. Grenen är här de svenska företagen, de som bär upp stor del av Sveriges välstånd genom att skapa jobb, innovation och skattekronor. Men också företag som haft ett tufft år under pandemin, så skriver Företagarna Hallands regionchef Marie Axtelius och Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna i en debattartikel på Hallands Nyheter. 

Ändå har det allt oftare hörts röster om att Sverige skulle ha en stor skuld efter de politiska insatser som gjorts för att lindra krisens effekter på ekonomin, ofta följt av förslag om höjda skatter för företag.

Ingen kraftig stadsskuld under pandemiåret

Statsskulden har ökat under pandemiåret - men inte med några avsevärda summor och Sverige har fortfarande, enligt Eurostat, en av de lägsta statsskulderna i Europa. Regeringens ministrar vill oavsett detta visa handlingskraft och slår sig ofta för bröstet om att hundratals miljarder kronor gått till att rädda företagen under krisen.

De största summorna har bestått av exportkrediter, lån och uppskjutna skatteinbetalningar - som ska betalas tillbaka, med ränta. Jämför detta med de av statens insatser som främst varit riktade till löntagare, som korttidspermitteringen, ökad tillgång till a-kassa och kommuntillskott, till en kostnad av långt över 100 miljarder kronor 2020. De renodlade stöden till företag var en tredjedel av detta, inräknat tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter.

Höga och krångliga skatter för Sveriges småföretag

Företagarnas medlemmar ser höga, och krångliga, skatter som ett avgörande hinder för att växa och anställa fler. Det vore oklokt att, som regeringsföreträdare har antytt, höja skatterna ytterligare.

När fler jobb skapas i privata företag växer ekonomin. I två av tre svenska kommuner är småföretagen och deras anställda den viktigaste källan till skatteintäkter. För att små och medelstora företag, där fyra av fem nya jobb har skapats sedan 1990, behöver dock goda villkor för att kunna ta på sig jobbledartröjan än en gång.

- En politik för en stark återhämtning tar sikte på ett lägre skattetryck i allmänhet och att sänka skatter som är skadliga för det jobbskapande småföretaget i synnerhet, säger Marie Axtelius.