Efter tvisterna kring Skeppet - Företagarna ska lära Arvika om osund konkurrens

När restaurang Skeppet startade upp som en del av Arvika Näringslivscentrum i slutet av 90-talet var den en enkel lunchrestaurang för studenter, arbetare, konferensdeltagare och andra som befann sig i huset.

– På senare år har verksamheten svällt väldigt mycket samtidigt som de har börjat marknadsföra sig kraftigt i sociala medier, berättar Christina Nilsson Särnblad, ordförande i Företagarna Arvika-Eda.

Hon påtalade den snedvridna konkurrenssituationen när hon gått in i moderbolagets styrelse för ett par år sedan.

– Jag sa att såhär kan vi inte göra. Men de ville inte lyssna, så jag pratade med Magnus (Johansson, Expert konkurrens och offentlig upphandling på Företagarna) och blev till slut rekommenderad att lämna. Jag ville inte bli förknippad med olaglig verksamhet.

Arvika har sedan delats i två läger.

– Många förstår inte konflikten. De säger att ”Det är jättebra mat”, men det är inte det det handlar om utan att man har helt olika villkor. Det är inte helt lätt, säger Christina.

Skeppet har upprepade gånger fått koncernbidrag för att klara driftskostnaden. Bidragen är nu uppe i sammanlagt 1,2 miljoner kronor och moderbolaget har lagt ned stora investeringar som även täckt fjolårets utbyggnation. Dessutom förefaller det att restaurangen betalar en reducerad hyra.

– Ändå går de minus. De driver inte en fungerande verksamhet. De har redan höga driftskostnader, och om de skulle betala alla faktiska kostnader skulle de gå med ännu mer förlust. Som kommun får man inte gynna någon genom att till exempel ge en lägre hyra. De ska betala det det kostar, säger Christina.

Hon ser en frustration bland kommunens restaurangägare.

– De tycker att det här är väldigt provocerande när de (Skeppet) skriver på sociala medier att de haft 280 lunchgäster. Det kan inte enbart vara folk från huset, säger Christina.

En av de drabbade är Mikael Sundström, delägare på Nordells Konditori.

– Vi får stryk eftersom vi har fina sallader och surdegspizza på menyn samtidigt som det påverkar de andra restaurangerna ännu mer. När personalen på Skeppet har fyra veckors semesterstängt på sommaren märks det skillnad, säger han.

Christina drog upp frågan om osund konkurrens på ett kommunfullmäktige i våras, och det landade i seminariet som ska hållas för kommunens tjänstemän, politiker och styrelser i de kommunala bolagen 1 oktober.

– Det här är en kompetensfråga. Man har nog inte koll på vad man får och inte får göra. Vi har ju experter på Företagarna, så jag pratade med Magnus, och så fick vi till seminariet. Det visar att vi vill bidra. Svenskt näringsliv och Företagarna står för utbildningen så det kostar inte kommunen någonting.

90 personer är inbjudna till seminariet men enbart ett trettiotal har tackat ja.

– 30 är bättre än inga alls. Vi hoppas att vi kan skapa en förståelse. Sitter man som politiker och tjänstemän i de här bolagen så behöver man veta vad lagen säger. Vi får se vilka steg vi tar sedan. Man tycker ju att kommunen ska agera självmant, säger Christina.

Liberalerna och Moderaterna vill ha en opartisk utredning om ärendet, något som kommunen motsatt sig.

– Man har inte råd. Men man kan göra en utredning med kommunrevisorerna och läsa kommunens regelverk. Där står det att kommunen inte ska driva verksamhet som andra privata aktörer driver. Om de gör det ska det vara bara i begränsad omfattning, säger Christina.

Restaurangerna tänker avvakta med att anmäla ärendet till Konkurrensverket.

– Vi vill vänta tills vi vet att vi kommer att få rätt. Konkurrensverket har dåligt med resurser och tar nästan bara upp riktigt stora saker. Och om de inte tar upp det här fallet så kommer folk att tro att verksamheten fått rätt i sak, säger Christina.

Dessutom blir konsekvenserna lama.

– De som bryter mot konkurrenslagen får inga böter. Konkurrensverket får bara säga att ”det här får ni sluta med”.

Christina ser fram emot resultatet av regeringens pågående utredning om att skärpa reglerna kring osund konkurrens under 2025. Hon hoppas att det kommer att leda till ett starkare regelverk.

– Kommunen ska inte driva verksamheter som andra driver. Restaurangägare i Arvika är arga, och det är svårt eftersom det är beroendeförhållanden. Restauranger vill inte gå miste om konferenser och annat, så de vågar inte ifrågasätta. Det är en känslig fråga.

Mikael Sundström vägrar dock att hålla tyst.

– Jag säger vad jag tycker. Men jag vet att en del restaurangägare är rädda att gå ut med namn. De är oroliga för att det skulle bli krångligare för dem efteråt. Det är livsfarligt att det är så känsligt tycker jag. Det ställer demokratin på spel.

Han önskar sig ett besök av kommunens näringslivsutvecklare.

– Det vore bra om de kom ut och besökte oss i stan. De måste ut ur huset och prata med folk, fråga ”hur går det” eller ”är det något som du skulle ändra på, går allt bra?” Det skulle vara väldigt uppskattat av stans företagare och ge en fin input tillbaka till dem.