Konjunkturen bland landets småföretag har fortsatt nedåt som en konsekvens av coronapandemin. Konjunkturindikatorn[1] för hela Sverige är nu på en negativ nivå och Stockholms län är inget undantag. Nedgången blev 59 indexenheter vilket är betydligt mer än länets företagare befarat. Deras prognos var ett nettotal på -10 men årets resultat blev -24. Det innebär att länet ligger under rikssnittet (-15). 

– Vi befarade att småföretagskonjunkturen skulle sjunka på grund av pandemin och restriktionerna, vilket nu bekräftas av Småföretagsbarometern. Bland annat har företag inom besöksnäringen haft extremt svåra utmaningar. Vi ska komma ihåg att det är i dessa branscher många unga får sitt första jobb och därmed är de här företagen viktiga för vägen in på arbetsmarknaden. Undersökningen visar samtidigt att brist på lämplig arbetskraft återigen är ett av de största tillväxthindren. Matchning och kompetensförsörjning måste därför fungera bättre för att företag ska kunna utveckla sin verksamhet. Men trots att många av företagen haft ett tufft år, finns en kraft, optimism och framtidstro, säger Thomas Byström, regionchef Företagarna Stockholm. 

Orderingången påverkad av coronapademin

Orderutvecklingen det senaste året har varit tydligt påverkad av coronapandemin och nedgången blev större än företagarnas prognos i fjol och den har nu gått ner tre år i rad. Prognosen framåt är positiv, 45 procent av länets företagare uppger att deras orderingång kommer öka medan endast 8 procent förväntar sig att den kommer minska. Andelen som tackat nej till order har minskat det senaste året, 30 procent jämfört med 36 i fjol. Främsta orsaken är att de redan har mer att göra än vad de hinner.  

Fler ser goda möjligheter att växa men arbetskraftsbrist och svag efterfrågan hindrar många

I Stockholms län uppger 63 procent av företagarna att de har goda möjligheter att växa. Samtidigt upplever många hinder på vägen. Det största är att hitta medarbetare med rätt kompetens. Det svarar 26 procent, följt av tuff konkurrens och svag efterfrågan, båda 13 procent. Den svaga efterfrågan är sannolikt en effekt av att pandemin lett till ändrade konsumtionsmönster.

– Som företagare i besöksnäringen kan jag nu se ljuset i tunneln och efterfrågan för andra halvåret ser betydligt bättre ut än både 2018 och 2019, vilket är glädjande. Men det finns orosmoln. Möten och konferenser kommer i gång först i september, så likviditeten kommer fortsatt vara ansträngd flera månader till. Eftersom krisen dragit ut på tiden kan vi inte återanställa uppsagd personal, de har vidareutbildat sig, bytt bransch och gått vidare. Konkurrensen om talangerna blir stenhård och det finns en stor risk att lönerna drivs upp. Därför behöver företag i utsatta branscher en sänkning av arbetsgivaravgifterna för att klara betala konkurrenskraftiga löner i ett ansträngt likviditetsläge, säger Lotta Giesenfeld Boman, vd och ägare Sigtunahöjden Hotell och Konferens.  

Fakta om Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern har genomförts sedan 1985 och är Sveriges största och äldsta undersökning om småföretagarnas uppfattning och förväntningar om konjunkturen. Undersökningen omfattar cirka

4 000 företag inom det privata näringslivet med 1–49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att vi kan analysera utvecklingen både på bransch – och länsnivå. Intervjuerna har gjorts i samarbete med Novus. Småföretagsbarometern publiceras en gång om året.


[1] I Småföretagsbarometern redovisas nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar och procentandelen negativa svar benämns nettotal. Nettotalet visar hur snabbt tillväxten förändras, snarare än en absolut nivå. För att få småföretagens konjunkturindikator adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar alltså en konjunkturindikator.