Finansminister Elisabeth Svantesson presenterade på onsdagen regeringens senaste bedömning av det ekonomiska läget.  

Finansdepartementet skruvar ner tillväxtprognosen i år från 3,0 till 2,8 procent och höjer prognosen för inflationen (KPIF) ett litet snäpp till 1,2 procent, mot tidigare 1,1 procent. Däremot justeras inte utsikterna för arbetslösheten. Regeringen ser fortfarande en liten ljusning på arbetsmarknaden, men arbetslösheten väntas fortsatt ligga på 8,4 procent i år.

Svårbedömd omvärld

Regeringens bedömning av ekonomin bygger på antagandet att kriget i Mellanöstern avslutas inom några veckor och att oljeleveranser och produktion gradvis normaliseras. Huvudscenariot är med andra ord att kriget kommer att få begränsad påverkan på svensk ekonomi. Samtidigt varnade finansministern under pressträffen för att läget är svårbedömt.

– Osäkerheten, den geopolitiska situationen, är inte i dag vad den var för fem-tio år sedan, sade Elisabeth Svantesson.

Krigsdimma över Gulfen

I boken Om kriget från början av 1800-talet skriver den tyske militärteoretikern Carl von Clausewitz att tre fjärdedelar av de ting som alla handlingar i krig bygger på ligger i en dimma av osäkerhet för soldater och befälhavare: Nebel des Krieges, på engelska Fog of War.

Trots dagens så kallade smarta vapensystem och högupplösta satellitbilder är krigföring alltjämt omhöljt av osäkerhet, vilket blivit tydligt i USA:s och Israels angrepp på Iran. Osäkerheten tvinnas också samman med ovisshet som märks i glidningar i krigets motiv. Krigshandlingarna har genom Irans vedergällning också spridit sig i regionen och påverkar artärer i den globala ekonomin som olje- och gasproduktion i Gulfstaterna och trafiken i det trånga Hormuzsundet.

Mörkare scenario

Ett mörkare ekonomiskt scenario, som regeringen alltså inte håller för det mest troliga i dag, är att kriget pågår under en längre tid och vi får uppleva en allvarlig påverkan på energiinfrastruktur och energileveranser. Det skulle få mer påtagliga följer för energipriserna och leda till ännu större osäkerhet om framtiden. För svensk ekonomi skulle det märkas i ökade produktionskostnader, minskad köpkraft, högre inflationstryck, stigande räntor – och lägre BNP.

Även om krigets skulle förvärras och pågå en längre tid och påverka ekonomin negativt pekar regeringen på att det finns faktorer som ändå talar för att återhämtningen mot normalt resursutnyttjande i ekonomin skulle fortsätta. Den drivs till stor del av hushållens ökande konsumtion och stora offentliga investeringar i försvar, infrastruktur och rättsväsende.

Sverige har handlingsutrymme

Elisabeth Svantesson återkommer ofta till att Sveriges statsfinanser är stabila och att det skapar ett bra utgångsläge för att tackla den osäkerhet och ovisshet som präglar omvärlden. Finanspolitiken kan därför vara expansiv.

– Sverige står stabilt. Vi har handlingsutrymme. Vi har pengar, sade finansministern pressträffen om det ekonomiska läget.  

Samtidigt upprepade Elisabeth Svantesson regeringens budskap om att prioriteringarna innebär att mycket av det reformutrymme som finns i ekonomin är intecknat. Ska fler reformer genomföras behövs andra prioriteringar, sade finansministern.

Använd reformutrymmet bättre

Företagarna menar att det går att göra bättre prioriteringar.

– De berömda ladorna sägs vara tomma, men det är en sanning med modifikation. Reformutrymmet en fråga om vilka prioriteringar regeringen vågar göra. Sänkt matmoms stängde dörrar till andra, viktiga reformer. I stället för sådant som matmoms borde vi satsa på att få fler småföretag som inte möts av skatter och regelkrångel vid varje hörn, säger Företagarnas chefsekonom Karl Ernlund.