I samband med detta uppdaterades även listan över vilka råvaror som anses vara särskilt viktiga med fler material. Förslaget har sin grund i att EU vill dels öka tillgången på råvaror inom EU:s gränser som är väsentliga för klimatomställningen, tillverkningsindustrin och försvaret, dels har som ambition att minska importberoendet av kritiska och strategiska råvaror med anledning av att produktion och import av råvarumaterial är koncentrerad till ett fåtal leverantörer, vilket kan skapa osäkerhet och sårbarhet i försörjningskedjor, inte minst om länderna är inblandade i konflikter. Samtidigt visar även trender att efterfrågan på de kritiska råvarorna kommer att öka drastiskt framöver.

Mot bakgrund av ovanstående föreslås följande riktmärken för inhemsk kapacitet i den strategiska leveranskedjan för råvaror och för diversifieringen av EU:s försörjning fram till 2030: ¨

  • Minst 10 % av EU:s totala årsförbrukning av utvunnet material.
  • Minst 40 % av EU:s totala årsförbrukning av bearbetat material.
  • Minst 15 % av EU:s totala årsförbrukning av återvinningsmaterial. 
  • Av respektive strategisk råvara i alla relevanta bearbetningsskeden får inte mer än 65 % av unionens årliga förbrukning komma från ett enskilt tredjeland.

Utöver detta föreslås även att tillståndsprocesserna ska förenklas och att administrationen ska minska för de projekt där råvaror är av avgörande betydelse i EU. Utvalda strategiska projekt ska även kunna få tillgång till finansiering och kortare tidsramar för tillståndsgivning. Lagstiftningsförslaget innefattar också övervakning av leveranskedjor samt att vissa större företag måste utföra en revision av sina leveranskedjor för strategiska råvaror.

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024.  En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

  1. Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  2. EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen, inom ramen för den gröna given, Gröna givens industriplan för nettonollåldern. Planen anger en europeisk strategi för att stärka EU:s nollindustri, som också är ett svar på de massiva subventioner som tredje länder har genomfört för att påskynda klimatomställningen. Inom ramen för den nya handlingsplanen har en rad initiativ presenterat däribland förordning om kritiska och strategiska råmaterial.

Initiativ inom Gröna givens industriplan för nettonollåldern inkluderar bland annat:

  • Net Zero Industry Act/ Förslag till förordning om nettonollindustrin
  • Critical raw material akt/förordningen om kritiska råvaror
  • Electricity market reform/En reform av elmarknadens utformning
  • Allmänna gruppundantagsreglerna/statsstödsreglerna