I dag bär arbetsgivaren redan huvuddelen av kostnaden under sjuklöneperiodens första 14 dagar, med undantag för karens. Dagens regler är tuffa för många småföretag att klara av, men de riskerar att bli långt värre om förslaget om slopat karensavdrag skulle bli verklighet.

Forskningen pekar unisont åt samma håll: ett slopat karensavdrag leder till högre sjukfrånvaro. Och långt ifrån alla företag har råd med det. När vi på Företagarna frågar våra medlemmar – landets småföretagare – svarar en tydlig majoritet att ett slopat karensavdrag hade fått stora negativa ekonomiska konsekvenser.

Chockhöj inte kostnaderna för företagen 

En färsk undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Teknikföretagen understryker vad det handlar om. Den frågar hur människor själva skulle agera – och hur de tror att andra skulle göra – om karensavdraget slopas. 15 procent av svenskarna över 16 år svarar att de skulle sjukskriva sig oftare om karensavdraget försvann och 78 procent bedömer att korttidsfrånvaron skulle bli högre utan karensavdrag.

Sveriges jobbskapare har precis börjat se ljusningen efter en närmast ändlös lågkonjunktur där pandemin avlöstes av kostnadskrisen. Nu börjar de ekonomiska hjulen försiktigt ta fart igen och vi ser en försiktig optimism bland hushåll och företag. Att i det läget chockhöja kostnaderna för att ha anställda är vore att backa bandet och släcka framtidsutsikterna för många.

Norge är ingen förebild

Konsekvenserna av ett slopat karensavdrag ser vi i vårt grannland Norge. Norrmännen är ett av världens friskaste folk men sjukfrånvaron är bland de högsta i Europa. Vi har också dyrköpta läxor från vår egen historia. Under slutet av 80-talet togs karensdagarna bort och sjukskrivningarna sköt i höjden. Ekonomhistorikern Jan Jörnmark har beskrivit hur sjukfrånvaron var så stor att biltillverkaren Saab inte hade plats för alla anställda om de mot förmodan dök upp på jobbet samtidigt. När landet skuldsanerades under tidigt 90-tal återinfördes karensdagen och sjukfrånvaron minskade. 

Incitament människors beteenden. Finns det ingen självrisk i sjukförsäkringen ökar frånvaron. Det ser man i vartenda land som har infört dessa reformer.  
Vi har stor förståelse för att karensavdraget kan sticka i ögonen, särskilt bland yrkesgrupper i vård och omsorg. Men en aspekt som missas i debatten är att ett slopat karensavdrag skulle leda till färre kollegor och mer stress. Arbetsbördan minskar inte, utan samma jobb ska göras av färre kollegor. En annan aspekt är att människor med sjukdomshistoria, som redan i dag har det svårt att få in en fot på arbetsmarknaden, kommer få det ännu svårare: arbetsgivare kommer att dra sig för att anställa personer som de vet kan komma att vara sjuka oftare än andra.

Förbättra företagsklimatet

Med det sagt finns det inga hinder att förhandla bort karensavdraget i kollektivavtal. Men det går inte att likställas med ett generellt slopat avdrag.  
Varje politiker som säger sig vilja ha bättre välfärd, ett starkare försvar eller viktiga miljösatsningar bör även fokusera på att förbättra företagsklimatet. Det är nämligen så ekvationen går ihop. Då är det bakvänt att gå till val på förslag som vi med all säkerhet vet får förödande konsekvenser för Sveriges småföretagare och jobbskapare.