Direktivet innehåller förslag till revidering av två direktiv på konsumenträttens område, direktiv om otillbörliga affärsmetoder och direktiv om konsumenträttigheter. Förslaget syftar särskilt till att bidra till en cirkulär, ren och grön ekonomi i EU genom att dels ge konsumenterna möjlighet att fatta informerade inköpsbeslut och därigenom bidra till en mer hållbar konsumtion. Dels genom att motverka vilseledande miljömärkning (direktiv om otillbörliga affärsmetoder)

Inom direktivet otillbörliga affärsmetoder föreslås bland annat följande förändringar:  

  • Förbud mot miljömärkningar som inte bygger på ett certifieringssystem eller är etablerat av myndigheter. 
  • Förbud mot vaga (allmänna) påståenden som inte kan styrka en utmärkt miljöprestanda relevant för påståendet. 
  • Förbud mot miljöpåstående som tar sikte på hela produkten, när miljöfördelen faktiskt endast rör vissa delar av produkten.
  • I kommissionens förslag utvidgas bilagan till direktivet om otillbörliga affärsmetoder med en förteckning över affärsmetoder som under alla omständigheter kommer att förbjudas, den så kallade svarta listan. 

Det anses vara en otillbörlig affärsmetod att näringsidkare inte informerar konsumenterna när en vara har en begränsad livslängd eller innehåller en funktion som införts för att begränsa dess hållbarhet. Konsumenterna bör också varnas om varan är utformad för att inte vara kompatibel med förbrukningsvaror, reservdelar eller tillbehör som tillhandahålls av tredjepartstillverkare. Det kommer också att vara förbjudet att påstå att varor går att reparera när så inte är fallet. 

Inom direktivet om konsumenträttigheter föreslås bland annat följande förändringar:  

  • En kommersiell garanti för hållbarhet för producenterna införs. Detta är ett åtagande från tillverkaren att varan kommer att upprätthålla vissa funktioner eller prestanda under en angiven period. 
  • En harmoniserad etikett ska inrättas för att tydligt informera konsumenterna om sådana hållbarhetsgarantier för specifika varor. Detta kommer att ge konsumenterna på den inre marknaden en gemensam visuell logotyp för att identifiera varor som omfattas av dessa garantier.
  • En näringsidkare ska erbjuda rätten till information för produkter som innehåller digitala delar. När det till exempel gäller produkter där programvaruuppdateringar tillhandahålls bör konsumenterna informeras om hur länge de kan dra nytta av dessa uppdateringar.

Bakgrund: 2019 fastställde EU-kommissionen ett antal prioriteringar som ska vara styrande för den politiska agendan fram till 2024.  En av dessa prioriteringar är den gröna given. Den kan beskrivas som EU:s färdplan för en hållbar ekonomi i EU med ett långsiktigt åtgärdspaket som samlar lagstiftningar, strategier och klimatmålsättningar. Inom ramen för den gröna given fastställdes en klimatlag som slår fast två utsläppminskningsmål.

  1. Utsläppen ska minska med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer
  2. EU ska vara klimatneutralt till 2050.

För att kunna uppnå klimatmålen till 2030 och på sikt klimatneutralitet lanserade EU- kommissionen under 2020 handlingsplanen för cirkulär ekonomi, med målet om en cirkulär ekonomi till 2050. Inom ramen för handlingsplanen har en rad initiativ presenterats för att skapa hållbara produkter genom hela livscykeln och stärka konsumenter möjlighet att göra hållbara val. Direktivet om mer konsumentmakt, är ett av initiativen.

Initiativ inom handlingsplanen för cirkulär ekonomi inkluderar bland annat:

  • Rätten till reparation − direktivet om rätten att få en produkt reparerad
  • Förordning om ekodesign för hållbara produkter
  • Direktivet om mer konsumentmakt
  • Förordning om förpackningar och förpackningsavfall