Visste du att yrkesutbildningsveckan pågår just nu? Förmodligen inte. Yrkesutbildningsveckan får inte riktigt samma uppmärksamhet som kanelbullens dag den 4 oktober eller för den delen Star Wars-dagen den 4 maj. Men givetvis är den minst lika viktig som ett smaskigt bakverk eller en medioker filmserie. Syftet med yrkesutbildningsveckan är att öka kunskapen och intresset för yrkesutbildningar.

Varje år uttrycker små och medelstora företag att deras största tillväxthinder är bristen på lämplig arbetskraft. Den arbetskraften som efterfrågas allra mest är just yrkesutbildade. Trots detta är det alldeles för få elever som väljer yrkesprogrammen på gymnasiet. Hur kommer det sig? 

 

Det börjar (och slutar) med ett intresse

När man tittar på nationell statistik över hur studerande väljer gymnasieutbildning är intresset för ämnesinriktningen det som ligger i topp för valet av utbildning. Det i sig är egentligen inget nytt eller konstigt. Faktum är att detsamma gäller även vuxna som väljer jobb, där det viktigaste vad gäller valet av jobb är att få göra något man själv tycker är intressant.

Vid 15 års ålder gör många ungdomar sitt första stora livsbeslut – valet av gymnasieutbildning. En 15-åring har oftast ingen brist på varken energi, fantasi eller idéer. Vad de däremot ofta saknar är livserfarenhet. Om en ungdom är det minsta osäker på om ett gymnasieprogram är intressant eller inte, kommer hen sannolikt inte att välja programmet trots att det kanske endast handlar om ren okunskap och brist på erfarenhet. Generellt brukar dessutom ungdomar ha en “alla dörrar öppna”-mentalitet och väljer därför ofta gymnasieprogram som anses breda. Vet ni vad som förmodligen inte känns särskilt brett? Bageri- och lastbilsmekanikerutbildningar. 

Och det är väl här någonstans jag kliar mig i huvudet och funderar på tiotusenkronorsfrågan – HUR (det är internationella caps lock-dagen på söndag, okej?) ska vi öka kunskapen och intresset för yrkesutbildningar?

Slå ett slag för hantverkskunnande

Slå hål på myterna

Jag tror att detta i mångt och mycket handlar om gamla myter kring yrkesprogrammen som bygger på okunskap. Den allmänna uppfattningen tycks fortfarande vara att yrkesprogrammen är för snäva, att det många gånger kan handla om för “tungt” arbete och att utbildningarna inte leder till högskolebehörighet. Detta stämmer inte, och det krävs att vi slår hål på dessa myter för att studerande i högre utsträckning ska välja yrkesprogrammen. Man kan utbilda sig till hantverkare och samtidigt kunna plugga vidare, på samma sätt som att man kan gå på ett idrottsgymnasium och ändå kunna plugga vidare –  om man vill. Exakt detta tror jag arbetsgivare mer och mer kommer se som en fjäder i hatten: En anställd som uppenbarligen kan jobba med både händer och huvud.  

Yrkesprogrammen leder dessutom till jobb tidigare än de högskoleförberedande programmen gör. Samtidigt visar det sig även att studerande på yrkesprogrammen både har en positivare syn på livet, har lättare att slappna av, är bättre förberedda för arbetslivet, mer etablerade på bostadsmarknaden och får bättre lön. Det om något bör lyftas ytterligare.

Yrkesutbildade är vinnare

Studenterna och arbetsmarknaden behöver dansa tango

I dagsläget dansar studenterna rumba och arbetsmarknaden vals. Hur kan vi få dem att i stället dansa tango? Sakta men säkert genomförs reformer på området: nu senast i somras blev exempelvis yrkesprogrammen högskoleförberedande samt att arbetsmarknadens behov numera ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Än har vi inte sett de hoppfulla effekterna av detta, men kanske kan dessa reformer tillsammans med attitydförändringar bjuda upp till att studenterna och arbetsmarknaden faktiskt kan börja dansa tango så småningom. 

Bra utbyggnad av yrkesutbildningen