Svenska Dagbladet uppmärksammar i ett par artiklar hur lätt det är att bli utsatt för bankbedrägerier och att följderna skiljer sig åt om man är privatperson eller företagare. I den ena artikel berättar företagaren Jan Blomgren hur han vaknade av ett sms som såg ut att komma från en stor elektronikkedja. Enligt meddelandet hade han köpt en mobiltelefon. I sms:et fanns ett telefonnummer till kundtjänst och det var bedragarnas väg in till hans bank.

Förslagna och proffsiga bedragare

Jan Blomgren ringde den som sedan visade sig vara den falska kundtjänsten för att ogiltigförklara köpet och blev där kopplad vidare till en falsk bankman som i sin tur kopplade honom vidare till en falsk polis. Kedjan av bedragare lyckades få honom att logga in på internetbanken med bank-id i tron att han skulle göra transaktioner för att få tillbaka pengar till sina konton. I själva verket tömdes de då på sammanlagt 1,3 miljoner kronor.

Upplägget liknar det som Företagarna Nyheter tidigare skrivit om, som företagaren Mats Björkeby i Blentarp drabbades av. I hans fall gick bedragarna bet eftersom han vägrade använda bank-id, men det var nära att han också hade blivit av med pengar.

− Så här i efterhand är det tämligen enkelt att förstå att det var ett bedrägeriförsök. Men när man sitter i ett långt samtal med artiga och vältaliga människor är det nog lätt för många att bli lurade, säger han i artikeln.

Även Jan Blomgren vittnar i SvD-artikeln om bedragarnas professionalism.

– Jag har varit kund hos banken i 20 år och det var inget i det här samtalet som stack ut, även om jag inte har någon erfarenhet av bankkontakt i samband med bedrägeri tidigare, säger han.

Ointresse och sämre skydd

Mats Björkeby berättar i Företagarna Nyheter-artikeln att han polisanmälde bedrägeriförsöket, men att polisen föreföll vara ointresserad. Jan Blomgren berättar i SvD-artikeln att polisen visat intresse, men att det varit svårt att få tillräcklig respons från banken så att polisen ska kunna gå vidare.

Till saken hör att fyra av tio företagare har utsatts för bedrägeri det senaste året och att 84 procent av de drabbade inte gjort polisanmälan eftersom det anses bara ta tid och kraft utan att leda till något.

Det är även skillnad på att bli utsatt för bedrägeri som privatperson och som företagare. Som Företagarna Nyheter tidigare skrivit om vill Allmänna reklamationsnämnden, ARN, att bankkunder som utsatts för it-bedrägerier ska få ersättning av bankerna i högre utsträckning än tidigare. Detta på grund av ett avgörande i Högsta domstolen om att kontohavarens betaltjänstleverantör som huvudregel ska återställa kontot till den ställning som det skulle ha haft om den otillbörliga transaktionen inte hade genomförts. Men ARN prövar endast tvister mellan konsumenter och näringsidkare och avstår från att ge utlåtanden om obehöriga transaktioner skett från företagskonton.

Jan Blomgrens bank menar att bedrägeriet han utsatts för är riktat mot hans företag och inte mot honom som konsument, eftersom företaget har konton i banken. Då spelar det enligt banken ingen roll att även privata konton tömts.

Bankerna bör ersätta företagskonton

I den andra SvD-artikeln kommenterar Pontus Lindström, tills nyligen Företagarnas expert på brott mot företag, skillnaden mellan bedrägerier mot privatpersoner och företagare.  

– Vi anser att bankerna har ett ansvar, även när det gäller företag. Det är ju enorma summor från bedrägerier som går rakt in i de här kriminella nätverken varje år. Om inte bankerna har robusta säkerhetssystem utan tillåter att sådana här överföringar görs fortsätter bankerna göda de kriminella nätverken, säger han i artikeln.

Företagarna anser att bankerna ofta brister i sina säkerhetsrutiner. Det bör inte vara möjligt att föra över miljonsummor utan att säkerhetssystemet stoppar det, men det bör vara så att bankerna ersätter både företagskonton och privatkonton när företagare utsatts för bedrägerier.